Synonymer
Borneokamfer, sumatrakamfer, baraskamfer, baruskamfer, baroskamfer, ostindiskt kamferträd, malajiskt kamferträd, borneolkamferträd, borneolträd
Botaniska namn
Dryobalanops aromatica Gärtn. = Dryobalanops camphora
Engelska namn
Camphor tree borneol, Sumatra camphor tree, South East camphor tree
Andra namn
Romanska språk
Camphora (medeltidslatin)
Asiatiska språk
Al-fansuri (arabiska)
Ej besläktade
• Vanligt kamferträd, japankamfer (Cinnamomum camphora)
• Birmakamfer, blumeakamfer, n’gaikamfer (Blumea balsamifera DC.): Kina. Ger en kamfer (mandarin: n’gai) som används medicinskt och blev känd i Europa på 1200-talet, alltså efter borneokamfer men före japankamfern.
Beskrivning
• Träd: Upp till 50 m högt. Pelarformig stam som ofta grenar sig först vid 40 m. Kamferns tryck kan få stammen att sprängas med en smäll.
• Blad: Glansiga blad.
• Blomma: Doftande vita blommor.
Odling och bruk
Skörd
• Kamfer: Borneokamfer finns i fast form i ved och mellan ved och bark och kan kratsas ut. Trädet provborras på kamfer innan det fälls och flisas. Veden kan också destilleras – se vidare under borneokamfer.
Utbredning
• Asien: Sydligare än vanligt japankamferträd – Malackahalvön, Borneo, Sumatra. Förr var det allmänt och skogsbildande på Borneo men rovdrift hade minskat beståndet redan på 1930-talet. Ej i Indien.
Växtdroger och beredningar
• Borneokamferved
• Borneokamfer (isolaerat ämne)
Historia
Namnet
• Dryobalanops är kanske efter grekiska drys = ek, och balanos = ollon.
• Aromatica = kryddig, aromatisk, efter grekiska aromatikos = kryddig, och grekiska och latin aroma = krydda.
• Det äldre camphor kommer från sanskrit karpurah, arabiska kafur, spanska alcanfor, canfor, alla med betydelsen kamfer. Ordet fanns inte i klassisk latin eller grekiska utan bildades i medeltidslatin. Härav svenska kamfer. Baraskamfer har fått sitt namn efter utskepningshamnen Baras på Sumatra.
Ursprung
Sumatra, Borneo, södra Malackahalvön.
Asien till Europa
Trädet odlades inte i Kina eller Sydostasien utan kamfern utvanns ur vildväxande träd. Marockanen Ibn Batuta som reste i trakten på 1300-talet berättade vad som sades om trädet i Sumatras och Borneos regnskogar: Det avgav sin kåda först sedan en människa eller elefant dödats vid dess rötter. Sumatra var länge en stor exportör. En perser som var där på 800-talet beskrev trädet (“så stort att hundra personer kan stå i dess skugga”) och den stora utskeppningen från hamnstaden Barus på Sumatras västkust varifrån den gick till Indien för vidare distribution västerut. Länge antog man därför i Europa att kamfern var indisk. En svensk läkebok från omkring år 1500 berättar t. ex. att kamfern “rinner av trä som växer uppe i bergen i Indien”. I slutet av 1500-talet övertogs borneokamferns roll i Europa av japankamfer från det “vanliga” kamferträdet. Idag förekommer knappt borneokamfer i europeisk handel.
Element och kvaliteter
Enligt elementläran är kamfern kall och torr i tredje graden (svensk läkebok ca 1500).