Engelska
namn

Aldehydes

Andra
namn

Romanska språk
Aldéhydes (franska)


Andra språk
Aldehyden (tyska)

Förväxlingsrisk
• Acetaldehyd – kallas ofta bara alsehyd

Tradition
Aldehyderna
upptäcktes 1821 och fick sitt namn som en sammandragning av alcohol dehydrogenatus. 1835 var man klar över sammansättningen
och på 1880-talet isolerades de första ur eteriska
oljor. Som doftämnen i parfym slog de igenom på
bred front med Chanel No 5 som kom 1921.
Myten
om denna parfym säger att den
höga halten persikoaldehyd (1 % av doftämnena)
var ett rent misstag: någon tog fel på decimalerna
och satte till tio gånger för mycket.
Benämningar
Ges namn på -al.

Ordet aldehyd
(i svenskan sedan 1856) är en sammandragning av alcohol
dehydrogenatus = väteberövad alkohol; av att
aldehyder bildas när alkoholer oxideras (syre upptas,
väte avges).
Många gamla
“nummeraldehyder” – C14 persikoaldehyd, C16
smultronaldehyd, C18 kokosaldehyd – visade sig snart vara
något annat än aldehyder, men namnen är
inarbetade och används fortfarande.

Framställning
• Källor:
Aldehyder finns särskilt i citrusdoftande eteriska
oljor
.
• Tillverkning:
Aldehyder bildas när primära alkoholer oxideras
(syre upptas, väte avges) elleromvänt när estrar reduceras
(väte upptas, syre avges). Processen kan avbrytas
eller fortsättas:

Oxidation Terpen > Primär
alkohol
> Aldehyd > Ester > Syra
Exempel bensylalkohol bensaldehyd bensylbensoat bensoesyra
Reduktion Terpen < Primär alkohol < Aldehyd < Ester < Syra

Beskrivning
Färglösa
vätskor med varierande doft.

Mått
och vikt

Lättare
än vatten, d.v.s. 100 ml väger under 100 gram.

Löslighet
• Vanligen
lättlösliga i alkohol
• Olösliga i glycerin
och så gott som olösliga i vatten.


pH
och inkompatibiliteter

• Tål i allmänhet alkalier dåligt.

Varianter
Nedan några vanliga och/eller kända
aldehyder. En del är samtidigt fenoler
(fenolaldehyder) eller terpener
(terpenaldehyder).

Acetaldehyd
Andra namn:
Etylaldehyd, aldehyd, etanal. Engelska namn: Acetaldehyde,
acetic aldehyde, acetyl aldehyde, ethyl aldehyde, ethanal.
CAS-nummer 75-07-0.
En av de allra först isolerade aldehyderna, 1835
i fördropparna till vanlig alkohol.
Gavs då namnet aldehyd, kort och gott. Klar färglös
vätska med lätt rutten fruktdoft. Ovanligt nog
vattenlöslig. Används inte i parfym. Hälsovådlig.

Anisaldehyd
Terpenaldehyd (monoterpen och aldehyd).

Bensaldehyd
Naturligt förekommande
aldehyd.

Citral
Terpenaldehyd
(monoterpen och aldehyd)
.

Citronellal
Terpenaldehyd
(monoterpen och aldehyd).

Cyklamenaldehyd
Engelska namn: Cyclamen aldehyde, phenyl
propyl aldehyde, hydrocinnamic aldehyde, hydrocinnamaldehyde,
benzene propanal, 4-isopropyl-alpha-methyl. CAS-nummer
103-95-7.
Klar, färglös till ljusgul vätska med mättad
grön doft, använd i friska och fruktiga dofter
där den kan utgöra upp till 8 % av doftämnena.
Upp till 1,5 % cyklamenalkohol (hudirriterande) godkänns
som orenhet. Finns inte naturligt. Hudirriterande, miljöskadlig.

Dekylaldehyd
Andra namn: Aldehyd C10, dekanal. Engelska
namn: Aldehyde C-10, decanal, N-decanal, decyl aldehyde,
decyclic aldehyde, capric aldehyde, caprinic aldehyde.
CAS-nummer 112-31-2.
I apelsinolja. Klar, färglös
till ljusgul vätska med söt och blommig doft
av apelsinskal. Använd i fruktiga och blommiga dofter
i låg dos, inte mer än 1 % av doftämnena.
Populär i 20-30-talens blomparfymer,
t. ex. Chanel No 5 (Chanel 1921) och Arpège (Lanvin
1927). Hudirriterande. Miljöskadlig.

Formaldehyd
Den enklaste aldehyden, säger kemisten.

Gurkaldehyd

Andra namn: Violbladsaldehyd, nonadienal, (E,Z)-2,6-nonadien-1-al.
I bl. a. gurka och violblad, huvudämnet i eterisk
olja destillerad ur gurkörtens
gröna blad (mindre än 0,1 %). Används
med upp till 0,5 % i doftblandningar för en fet
gurkdoft.

Heliotropin
Det som luktar vanilj i vanilj.

Hydroxi-metylpentyl-
cyklohexen-karboxaldehyd

Annat namn: 4-(4-hydroxi-4-metylpentyl)-3-cyklohexen-1-karboxaldehyd.
INCI-namn: Hydroxyisohexyl 3-cyclohexene carboxaldehyde.
CAS-nummer 31906-04-4.
• Lagstiftning: Måste sedan
2005
innehållsdeklareras i kosmetika, oavsett funktion i produkten, om mängden överstiger:
I produkter som lämnas kvar på huden 0,001 % = 0,001 gram per 100 gram = 1 mg per 100 gram = 10 ppm (miljondelar)
I produkter som sköljs bort 0,01 % = 0,01 gram per 100 gram = 10 mg per 100 gram = 100 ppm (miljondelar)

Kanelaldehyd
Fenolaldehyd (fenol och aldehyd).

Kokosaldehyd
Aldehyd C18
som visade sig vara en lakton – se samlingssidan om isolat
.

Kumminaldehyd
Engelska namn: Cumin aldehyde, cuminaldehyde,
cuminic aldehyde, cuminal, para-isopropyl benzaldehyde.
CAS-nummer: 122-03-2.
Färglös till ljusgul vätska som ger örtig
kummindoft i kumminolja (30
%) och i små mängder i t. ex. myrraolja.
Mycket stark; 0,5 % av doftämnena i en doftblandning
kan vara mer än nog.

Lilial
Derivat av kanelaldehyd.

Lyral

Engelska namn: HICC, Hydroxymethyl-pentylcyclo-hexenecarboxaldehyde,
4-(4-hydroxy-4-methylpentyl)-3-cyclohexene-1-carboxaldehyde.
Lyral är ett varunamn. INCI-namn: Hydroxyisohexyl 3-cyclohexene carboxaldehyde.
CAS-nummer 31906-04-4.
Tjock, färglös till ljusgul vätska med
blomdoft. Finns inte naturligt, endast tillverkad. Används
i parfymerad kosmetika, t. ex. deodorant och parfym; i lätta blomdofter kan det utgöra
upp till 20 % av doftämnena.
• Hudreaktioner:
Hör
till de 13
mest

allergiframkallande doftämnena i Europa enligt
EU:s vetenskapliga kommitté för konsumtionsvaror
(SCCP).
I danska studier på eksempatienter 2003 och 2006 reagerade 1,6 % av männen och 2,7 % av kvinnorna allergiskt på ämnet och i en likaledes dansk studie på 3.179 eksempatienter 2002-2005 reagerade 1 % av männen och 1,7 % av kvinnorna allergiskt på 5 % Lyral i vaselin. I USA där det används mindre och i lägre doser i kosmetika reagerar endast 0,4 % av eksempatienterna. Ingår med 2,5 % i den nya parfymblandningen Fragrance Mix II (FM II) som började användas i rutintest för doftämnesallergi 2005.

• Lagstiftning: Måste sedan
2005
innehållsdeklareras i kosmetika, oavsett funktion i produkten, om mängden överstiger:
I produkter som lämnas kvar på huden 0,001 % = 0,001 gram per 100 gram = 1 mg per 100 gram = 10 ppm (miljondelar)
I produkter som sköljs bort 0,01 % = 0,01 gram per 100 gram = 10 mg per 100 gram = 100 ppm (miljondelar)
Någon lag om tillåten mängd i kosmetika finns inte men det har givits rekommendationer om maximala mängder:
SCCP:s rekommendation 2003 0,02 % = 0,02 gram per 100 gram = 20 mg per 100 gram = 200 ppm (miljondelar)
Branschorganisationen IFRA:s rekommendation 2004 1,5 % = 1,5 gram per 100 gram = 1.500 mg per 100 gram = 15.000 ppm (miljondelar)

Metaldehyd
Andra namn:
Torrsprit, metatabletter.
Vitt kristallpulver med god lukt, olösligt i vatten.
Använt sedan 1920-talet som bränsle men sedan
barn förgiftats (en tablett på 4 gram dödar
en vuxen) började man tillsätta ett illasmakande
ämne. Idag snigelutrotningsmedel.

Förbjudet i kosmetika (nr 223 på EU:s
förbudslista
).

Oktanal
Annat namn: Aldehyd C 8. Engelska namn:
Aldehyde C-8, octanal, capryl aldehyde, caprylic aldehyde,
octyl aldehyde, octanaldehyde. CAS-nummer 124-13-0.
Färglös till ljusgul vätska med fet citrusdoft,
bl. a. i apelsinolja och
andra citrusoljor. Används i fruktiga och blommiga
dofter i mycket små mängder, inte mer än
0,5 % av doftämnena. Bl. a. i Joy (Patou 1935). Hudirriterande.

Persikoaldehyd
Aldehyd C14
som visade sig vara en lakton – se under isolat
.

Saffranal
Engelska namn: Safranal, 2,2,6-trimethyl-1,3-cyclohexadien-1-carboxaldehyde.
CAS-nummer 116-26-7.
Bildas genom spjälkning av smakämnen när
saffran torkas; standarder
finns för halten. Ren saffranal är en gul vätska
med kamferartad kryddsmak och metallisk kryddoft, löslig
i alkohol (kan dras ut i saffranstinktur).
Används i alla slags dofter i mycket små mängder,
upp till 0,5 % av doftämnena och inte mer än
0,005 % i färdiga produkter som kommer i kontakt
med huden, p.g.a. risk för överkänslighetsreaktioner.
Oerhört doftstark; man varnas för att lukta
på den outspädd.

Salicaldehyd
Naturlig aldehyd.

Smultronaldehyd
Aldehyd C16
som visade sig vara en ester.

Vanillin
Fenolaldehyd
(fenol och aldehyd).

Hållbarhet
Aldehyder förvaras
som eteriska oljor – mörkt,
svalt, i väl tillslutet kärl.
De som
ger doft är sällan hållbara; de tappar
lukt särskilt i kontakt med syre (oxideras) och förvandlas så småningom till helt luktlösa organisaka syror. Inte
heller håller de sig bra i
alkalisk miljö. Ett vanligt trick är att göra om
dem till formen acetaler som har samma doft men är
hållbarare.

Inköp We don’t sell, we tell!
Inget man hittar i svenska butiker. Aldehyder
hör till de dyrare doftämnena men inte ens de
dyra kostar några förmögenheter – branschpriserna
på nätet för många av nummeraldehyderna
är en tusenlapp eller två per kilo.

Parfym

Doftbeskrivning

Aldehyders grundton har av någon beskrivits som
“varmt strykjärn på fuktigt tyg”.
Outspädda luktar de ofta rent illa, stickande och
härsket. I stark utspädning kan de variera
från grönt kryddigt över citrus till
blomma, ofta lite vaxiga och feta.
Flyktighet
Vanligen toppnoter.
Användning
Använda i parfym sedan 1900-talets början.
Aldehydparfymer utgör en egen doftfamilj bland
de amerikanska parfymfamiljerna
.

Rumsdoft
• Rumsparfym: Lugnande men kan också pigga upp samtidigt.
• För luftvägarna: Aldehyderna är ofta starkt
bakteriedödande och också virushämmande, användbara vid förkylning. Anses också stärka immunsystemet.

Hudvård

Rengöringsmedel

Som aktivt ämne i hudvård möjligen för
sin bakteriedödande och inflammationshämmande
effekt (sällan).

Massage
Ibland lokalt
smärtstillande.

Fast
tvål

Aldehyder tål alkalier dåligt
och är alltså rätt värdelösa
i tvålparfym.

Hudreaktion
Aldehyder är
den mest hudirriterande gruppen doftämnen och den
som ger flest allergiska reaktioner.

Mat
och dryck

Lukt- och smakämnen
i mat och dryck. En del har använts som konserveringsmedel.

Invärtes
bruk

Sänker
blodtrycket.

Giftighet
I allmänhet
är aldehyderna giftigare isolerade än när
de förekommer i sitt naturliga sammanhang, även
när mängden är densamma. Motsatsen förekommer
också, d.v.s. äkta vara har giftverkan men
inte syntetisk.

Lagstiftning
Se anmärkningar vid de enskilda aldehyderna.

Litteratur:
Se t ex Bolin och Gustaver (1960), Gattefossé (1993), Johansson (1996),
Kruskopf (1959), Leung (1980), Lindgren (1918), Meyer
(1952), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Naves (1947),
Nobelius (1960), Poucher och Howard (1974), Reynolds
(1996), Thompson (1928), Winter (1994). Vetenskapliga
kommitténs undersökning av doftämnesallergi
i Europa: SCCNFP/0017/98 (1999).
Nätpublikationer:
Gernot Katzer’s spice pages (2005 03 29). Good Scents
Co. (2006 08 15). Miljöministeriet, Miljöstyrelsen (2007:86): Kortlaegning og sundhetsmaessig vurdering af kemiske stoffer i deodoranter (2008 04 29). Projekt Runeberg: Cleve (1883): Kemiskt handlexikon (2008 07 06).