Synonymer
Talk, ströpuder, ströpulver, fotströpulver, t. ex. salicylsyreströpulver, borsyreströpulver
Farmakopénamn
T. ex. Pulvis salicylicus cum talco
Engelska namn
Deodorant powder
Tradition
• Puderhistoria
Framställning
• Pulveriserade ämnen siktas och blandas.
• Parfymering: Parfymen blandas i lite av pulvret varefter resten av pulvret arbetas in. Man kan också breda ut pulvret tunt och spruta parfymen över det.
Beskrivning
Löst vitt pulver.
Löslighet
• Allt är olösligt i dessa pulver och pulvren löses inte heller i några vätskor.
Innehåll
Fuktabsorberande pulver
• Se kroppspuder för puderämnen.
• Talk (upp till 90 %) är vanligast som neutral absorberande bas i deodoriserande puder; det täpper till porerna minst. Dock suger det inte upp fukt lika bra som t. ex. krita. Zinkoxid (10-30 %) och kaolinlera (upp till 30 %) absorberar också fukt bra.
• Undvik stärkelse och särskilt mjöl i deopuder; de bildar en smetig massa med svetten – degodorant.
Luktborttagande ämnen
• Antiseptiska pulver som gör att det inte bildas dålig lukt. De absolut vanligaste har varit salicylsyra (1-7 %) och borsyra (2-10 %).
• Många vittnar om natriumbikarbonats effektivitet som luktborttagare. Det kan pudras i armhålan, på fötterna eller i skorna.
Svetthämmande ämnen
• Torkade finpulveriserade blad av salvia.
• Alun (2-15 %) är antagligen det mest effektiva; det drar samman porerna så att utsvettningen minskar. Har kommit i ropet igen och säljs som exotisk “kristallsten”.
• De oftast föreslagna eteriska oljorna cederträessens och cypressessens är kraftigt sammandragande. Förhoppningarna på salviaessens har väckts av att te och andra preparat av salva tagna invärtes är kraftigt svetthämmande.
Luktkamouflerande ämnen
• Eteriska oljor med valfri doft kan förstås användas för att parfymera.
Varianter
• Fotpuder – ska torka ut, svalka, skydda mot nötning och också ofta dämpa svett eller svettlukt.
• Kroppspuder, “talk” – utan deodoriserande ämnen.
Hållbarhet
Hållbara.
Hudvård
Hudläkemedel
Dessa puder räknas till de medicinska ströpulvren och fungerar framför allt genom att absorbera fukt. Som andra puder är de svalkande särskilt på fuktig hud. Antiseptiska ämnen gör att det inte bildas dålig lukt, alunblandningar fungerar som antiperspiranter.
Hudreaktion
Salicylsyra kan irritera huden lokalt. Borsyra betraktas idag som farligt vid hudkontakt och användningen i puder begränsas av lagstiftning. Talk bör vara av medicinsk eller kosmetisk kvalitet.
Giftighet
Löst puder dammar och kan irritera luftvägarna. Borsyrepuder är inte nyttiga och förekommer knappast längre. Frågan om ett samband mellan talk och underlivscancer har diskuterats en hel del i USA.
Recept
Recept I (salicylsyra)
• Talk – 90 %
• Stärkelse – 9 eller 3 %
• Salicylsyra – 1 eller 7 %
Både fötter och tår ingnides härmed varjämte pulvret också strös i strumporna.Den svagare varianten med mindre salicylsyra kallas “Soldaters fotpuder”.
(Källa: Helsovännen 16:1891; 23:1897)
Recept II (salicylsyra)
• Talk – 87 viktdelar
• Vetestärkelse – 10 viktdelar
• Salicylsyra – 3 viktdelar.
Blandas. Pudras på fötterna vid stark fotsvett. Farmakopénamn: Pulvis salicylicus cum talco.
(Källa: Svenska farmakopén 1901, Johansson 1926)
Recept III (zinkoxid, salicylsyra)
• Talk – 690 gram
• Pulveriserad violrot – 200 gram
• Zinkvitt – 100 gram
• Salicylsyra – 10 gram
• Karmin i ammoniaklösning för röd färg – 3 gram
• Rosenolja – 1 gram
• Bergamottolja – 0,5 gram
• Kumarin – 0,05 gram
• Mysktinktur – 3 droppar
(Källa: Hector 1903 efter Dieterich)
Recept IV (zinkoxid)
• Talk – 600 gram
• Zinkvitt – 300 gram
• Pulveriserad violrot – 100 gram
Ryskt fotströpulver. Mycket likt recept V.
(Källa: Hector 1903 efter Dieterich)
Recept V (zinkoxid)
• Vetestärkelse – 100 viktdelar
• Zinkoxid – 10 gram
• Talk – 5 gram
Parfymeras om svettlukten är svår.
(Källa: Wenström 1938)
Recept VI (salicylsyra, alun)
• Talk – 50 gram
• Stärkelse – 15 gram
• Salicylsyra – 2,5 gram
• Bränd alun – 5 gram
• Pulveriserad violrot – lite
Används efter varje tvättning.
(Källa: Wenström 1938)
Recept VII (zinkoxid)
• Talk – 650 gram
• Zinkvitt – 300 gram
• Violrotspulver – 50 gram
Deodoriserande fotströpulver. Absorberar fukt, sammandragande på svettkörtlarna.
(Källa: Gaugin 1947)
Recept VIII (alun)
• Talk – 850 gram
• Alun – 150 gram
• Violrotspulver (ev.) – 50 gram
Deodoriserande fotströpulver. Absorberar fukt, sammandragande på svettkörtlarna.
(Källa: Gaugin 1947)
Recept IX (salicylsyra)
• Talk – 870 gram
• Vetestärkelse – 100 gram
• Salicylsyra – 30 gram
Deodoriserande fotströpulver.
(Källa: Gaugin 1947)
Recept X (borsyra)
• Risstärkelse – 500 gram
• Talk – 400 gram
• Borsyra, pulveriserad – 100 gram
(Källa: Gaugin 1947)
Recept XI (borsyra)
• Kalciumkarbonat – 60 gram
• Talk – 19 gram
• Risstärkelse – 15 gram
• Borsyra – 5 gram
• Parfym (t. ex. eterisk olja) – 1 gram
(Källa: Thomssen 1947)
Recept XII (borsyra)
• Talk – 50 gram
• Kaolin – 30 gram
• Fälld krita (se kalciumkarbonat) – 17 gram
• Borsyra – 2 gram
• Parfym (t. ex. eterisk olja) – 1 gram
(Källa: Thomssen 1947)
Recept XIII (borsyra)
• Talk – 900 gram
• Lätt magnesiumkarbonat – 50 gram
• Borsyra – 50 gram
• Parfym (t. ex. eterisk olja) – 0,3-0,5 %
(Källa: Thomssen 1947)
Recept XIV (salicylsyra)
• Lanolin – 70 gram
• Vaxsalva – 10 gram
• Destillerat vatten – 10 gram
• Salicylsyra – 1 gram
• Parfymeras med rosdoft (rosenolja)
(Källa: Svanberg 1948)
Recept XV (salicylsyra)
• Talk – 97 gram
• Salicylsyra – 3 gram
Bäst är att lösa salicylsyran i sprit (1:10) vilket ger en mer homogen blandning.
(Källa: Svanberg 1948)
Recept XVI (borsyra)
• Talk – 160 gram
• Magnesia – 20 gram
• Borsyra, pulvriserad – 20 gram
• Lavendelolja, rosenolja eller rosmarinolja – ett par droppar
Blanda och skaka grundligt. Låt pudret stå en dag så att doften tränger in.
(Källa: Golbaek 1957)
Recept XVII (alun)
• Alun – 1,5 volymdelar
• Talk – 10 volymdelar
Farmakopéernas deodoriserande ströpulver. Finfördela med mixer.
(Källa: Shenet-läsare 2000)
• Litteratur: Se t ex Bergmark (1974), Gaugin (1947), Ljungdahl (1953), Lodén (2008), Meyer (1952), Poucher och Howard (1974), Svanberg (1948), Svenska farmakopén VIII (1901), Thomssen (1947).