Gummiakacia

Synonymer
Gummiakacia, senegalgummi, nilgummi, gummiakacia, arabiskt gummi, kordofangummi, sennargummi 

Botaniska namn
Acacia senegal (L.) Willd.

Engelska namn
Gum acacia, gum arabic, acacia Senegal

Andra namn
Romanska språk
Spina aegyptiaca, spina arabica, gummi alexandrinum (latin)
Asiatiska språk
Sithim, shitta (hebreiska)
Andra språk
Akakia, akantha (grekiska)

Besläktade

Släktet Acacia omfattar över 1.200 buskar och träd.
• Doftakacia, cassie (Acacia farnesiana) – för doftämne och snittblommor; se där för flera.
• Silverakacia, “mimosa” (Acacia dealbata) – för doftämne och garvämne; se där för flera.

Arabiskt gummi
“Arabiskt gummi” har dels varit en samlingsbeteckning för alla förtjockande gummiarter, dels en mer begränsad benämning på akaciagummi från nordöstra Afrika. De vanligaste förutom gummiakacia:
• Nilgummi, senegalgummi (Acacia verek Guill. et Per): Nordöstra Afrika. Anses med Acacia senegal ge det bästa gummit.
• Nilgummi (Acacia abyssinica Hochst.): Nordöstra Afrika.
• Nilgummi (Acacia glaucophylla Steud.): Nordöstra Afrika.
Förbundsarkens akacia
För den hårda och hållbara ved som Moses använde till förbundsarken har man gissat på två akacior: Acacia arabica (bild nedan) och Acacia seyal, som förekommer i Ebers-papyrusen under namet twn.

Ej besläktade
• Cassiakanel (Cinnamomum aromaticum = Cinnamomum cassia).
• Akacieträd, robinia (Robinia pseudacacia): Nordamerika. Träd med vita doftande blommor och hård ved, ofta kallat akacia i Europa.
• Senna – italiensk (förr Cassia italica, idag Senna italica), indisk, arabisk (förr Cassia angustifolia, idag Senna angustifolia): Volymgivare använda i laxermedel och i hennapulver. Blommorna har använts sedan forntid i rökelse och annan parfym.

Beskrivning
• Buske – träd: Upp till 6 m hög. Barken är vanligen saftig men spricker upp under den torra årstiden varvid mjölksaft rinner ut i sprickorna. Grenarna är taggiga.
• Blad: Dubbelt parbladiga.
• Blomma (januari): Blommorna bildar klasar av små ljusgula eller vita bollar.
• Frukt: Frukten är en baljfrukt.

Odling och bruk

Skörd
• Mjölksaft: Mjölksaften kan börja samlas in när trädet är ca 8 år och fram tills det är 40. Det sker efter blomningen under ett par månaders torrtid, enligt ett nyttoväxtlexikon från 1910 “av infödingar eller infödingars fångar eller slavar”. Spontant utrunnen torkad mjölksaft samlas in först, därefter gör man skåror i stam och grenar så att mer kan sippra ut. Efter ett par veckor när saften har stelnat i “tårar” och “droppar” samlas den ihop för hand eller med redskap.
Utbredning
• Afrika: Vild i västra och nordöstra Afrika.

Växtdroger och beredningar

• Gummi arabicum (mjölksaft)
• Garvämne (extrakt)

Historia

Akacia – troligen gummiakacia (Acacia arabica)

Namnet
• Acacia = akaciaträd och grekiska akakia = akaciaträd, av grekiska akê, akantha = tagg. Härav akacia, i svenskan sedan 1806.
• Senegalakacia efter distriktet Senegal i f.d. Franska Västafrika, idag självständiga nationen Senegal.
Ursprung
Västra och nordöstra Afrika, arabiska halvön, Australien.
Egypten
I Egypten hade gudarna fötts under akacieträd, som var en helig symbol för födelse och död och helgad särskilt åt Osiris (död och pånyttfödelse). Ebers-papyrusen (ca 1550 f. Kr.) innehåller många recept med akaciesaft men det är osäkert vilken art som avsågs – det finns många liknande träd som används både för mjölksaft och ved. Olika varieteter fanns också att välja på när judarna fick order om att bygga tabernaklet, altaret etc. av akacieträ på vandringen från Egypten genom den arabiska öknen på 1200-talet f. Kr.
På 300-talet f. Kr. berättar Theofrastos om två slags akacia (akantha) i Egypten, vitt och svart. Båda gav saft och den svarta användes också för sin hårda och starka ved. Dioskorides berättar också om en “akakia” första århundradet.
Från Adam till Jesus
En engelsk pilgrims reseskildring på 1300-talet berättade för första gången den fantastiska historien om Adam och Jesu kors: På sin ålders höst skickade Adam en av sina söner till himmelrikets port efter en gren av Livets träd, akacian. Han fick en gren, och efter Adams död planterade sonen Set den på graven. Långt senare ska en gren av just detta träd ha använts till att snickra Jesu kors. Därmed slöts en cirkel ända från Adam fram till Jesus. I rollbesättningen i den långa historien ingår bland många andra Moses, David, Salomo och drottningen av Saba.
En variant är att sonen istället fick med sig tre eller fyra frön. Dessa placerades i den döde Adams mun och ur dem spirade sedan olika trädslag som långt senare skulle bidra med var sin del till korset. Träplattan med inskriptionen kom från olivträdet men i övrigt ges olika bud. Korsets delar är den upprättstående bjälken, tvärbjälken och fotplattan. Trädslag som föreslagits till dem är libanonceder, något barrträd som gran eller cypress, samt arter av palm.
Kristen tradition
Det hårda och hållbara trädet har blivit en symbol för odödlighet och segern över döden. Dödsannonser över frimurare brukar ha en bild av akacian och en kvist läggs också med i graven.