{"id":9252,"date":"2026-07-20T23:14:38","date_gmt":"2026-07-20T23:14:38","guid":{"rendered":"http:\/\/shenet-import-252"},"modified":"2026-07-20T23:14:38","modified_gmt":"2026-07-20T23:14:38","slug":"avitamin","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/shenet.eu\/?p=9252","title":{"rendered":"A-vitamin"},"content":{"rendered":"

Synonymer<\/strong>
1) A-vitamin, retinol, all-trans-retinol
\n\t2) Retinylpalmitat, vitamin A-palmitat, A-vitaminpalmitat
\n\t<\/font><\/p>\n

Farmakop\u00e9namn<\/strong>
1) Vitaminum A<\/strong><\/p>\n

CAS-nummer<\/strong>
1) 68-26-8, 11103-57-4 2) 79-81-2<\/strong><\/p>\n

INCI-namn<\/strong>
1) Retinol 2) Retinyl palmitate<\/strong><\/p>\n

Engelska
\n\t namn<\/strong>
1) Retinol, vitamin A
\n\t2) Retinyl palmitate, vitamin A palmitate<\/font><\/p>\n

Andra
\n\t namn<\/strong>
Nordiska spr\u00e5k A-vitamin (danska)<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rv\u00e4xlingsrisk<\/strong>
\u2022 A-vitaminsyra<\/strong><\/p>\n

Tradition<\/strong>
Lever, d<\/font>et mest A-vitaminrika livsmedlet, n\u00e4mns som botemedel mot
\n\td\u00e5ligt m\u00f6rkerseende i Gamla Testamentet,
\n\ti egyptiska papyrusar och av de hippokratiska l\u00e4karna
\n\ti Grekland. Dagens anv\u00e4ndning av A-vitamin i antirynkkr\u00e4mer bygger till stor del p\u00e5 att konsumenterna f\u00f6rv\u00e4xlar det med A-vitaminsyra<\/a>.
\n
\n<\/i>Fettl\u00f6slig faktor A<\/b>
\n<\/i> Ordet A-vitamin har funnits i svenskan sedan 1910
\n\tmen var d\u00e5 fortfarande en substans som man bara
\n\ts\u00e5g skuggan av. 1913 uppt\u00e4ckte tv\u00e5 olika
\n\tamerikanska forskarlag n\u00e4stan samtidigt och oberoende
\n\tav varandra att mj\u00f6lk inneh\u00f6ll minst tv\u00e5
\n\tfaktorer som var n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r \u00f6verlevnad.
\n\tDe fick namnen “fettl\u00f6slig faktor A” och
\n\t“vattenl\u00f6slig faktor B”. 1919 kunde man
\n\tvisa att halten av den f\u00f6rsta stod i proportion till
\n\tden gula f\u00e4rgen i v\u00e4xter – som man visste kom
\n\tav karotener. 1928 lyckades man bota r\u00e5ttor fr\u00e5n
\n\tbristsjukdomar genom att ge dem karotener. \u00c5ret
\n\td\u00e4rp\u00e5 hade Hans von Euler-Chelpin i Stockholm
\n\tutrett sambandet: Karotener omvandlas till vitamin A i
\n\tdjurs och m\u00e4nniskors lever. 1931 fastst\u00e4lldes
\n\tden kemiska sammans\u00e4ttningen hos vitaminets aktiva
\n\tform, retinol, som i mitten av 30-talet kunde g\u00f6ras
\n\ti tablettform (ingen torskleverolja) och 1947 tillverkas
\n\tsyntetiskt.
\n<\/i><\/font> <\/i>Nobelpris
\n\ti vitaminer<\/b>
\n<\/i> 1937 \u00e5rs Nobelpris i kemi gavs till Paul Karrer
\n\tf\u00f6r hans utforskning av karotener och A-vitamin,
\n\tdelat med Walter Norman Haworth som unders\u00f6kt askorbinsyra<\/a>.
\n\t<\/font><\/p>\n

Framst\u00e4llning<\/strong><\/p>\n

A-vitamin
\n\t \u00e4r det gemensamma namnet p\u00e5 alla retinoider
\n\t med samma verkan som retinol<\/font>. De kan ha formen
\n\t av alkoholer, estrar eller aldehyder och \u00e4r l\u00e4tta
\n\t att tillverka syntetiskt.\t
\n\t 1) Retinol \u00e4r aktivt A-vitamin i alkoholform. F\u00e4rdigt finns
\n\t det,f\u00f6rutom i nypon<\/a>, bara i animalier, framf\u00f6r allt i lever,
\n\t fettv\u00e4vnad och fiskolja, varur det f\u00f6rr
\n\t framst\u00e4lldes. F\u00f6rstadiet betakaroten<\/a> finns i b\u00e5de animalier och vegetabilier som i natur, m\u00e4nniskokropp (lever, tarmar, hud) och laboratorium spj\u00e4lkas till retinol.<\/font> I huden<\/a> reglerar det bl. a. tillv\u00e4xten av \u00f6verhuden.
\n2) Retinylpalmitat:
\n\t Retinol oxideras naturligt och syntetiskt till A-vitaminsyra<\/a>
\n\t och andra syror varefter det f\u00f6renas
\n\t med syror till estrar. <\/font>Retinol
\n\t f\u00f6restrad med \u00e4ttiksyra<\/a>
\n\t ger acetat, f\u00f6restrad med propionsyra propionat, f\u00f6restrad med m\u00e4ttade<\/a>
\n\t fettsyran palmitinsyra palmitat o.s.v. A-vitamin i kosten \u00e4r till
\n\t 90 % retinylpalmitat.<\/font><\/div>\n<\/p>\n

Beskrivning<\/strong>
1) Retinol:
\n\tEn ljusgul till r\u00f6d, tjock olja som tjocknar i kyla.
\n\tLuktl\u00f6st eller med l\u00e4tt fiskaktig lukt.
\n\t2) Retinylpalmitat:
\n\tEn gulaktig, tjock olja som blir n\u00e4stan fast n\u00e4r
\n\ttemperaturen g\u00e5r ner till 15\u00b0. Den kan som de
\n\tandra estrarna ocks\u00e5 f\u00f6rekomma som ett gult
\n\tpulver.<\/font> <\/p>\n

M\u00e5tt
\n\toch vikt<\/strong><\/p>\n

De internationella enheterna
\n (IE) visade sig redan i mitten av 50-talet vara d\u00e5liga
\n m\u00e5tt p\u00e5 vitaminaktiviteten hos A-vitamin och
\n dess provitaminer. F\u00f6r att kunna j\u00e4mf\u00f6ra
\n retinoider och karotener anv\u00e4nder man idag ofta m\u00e5ttet
\n retinolekvivalenter (RE), d\u00e4r 1 ug retinol motsvarar 1 RE. Enheten USP (United States Pharmacopea)
\n har samma v\u00e4rden som IE-enheterna.
\n 1) Retinol: 1 mg (1.000 ug) = 1.000 RE = 3.333 IE A-vitamin. 0,33 mg (333 ug) = 333 RE = 1.000 IE A-vitamin.
\n 2) Retinylpalmitat: 1 mg (1.000 ug) = 2.800 IE A-vitamin. 0,36 mg (360 ug) = 1.000 IE A-vitamin.<\/font><\/p>\n<\/p>\n

Fr\u00e5n betakaroten<\/a>
\n\ttill retinol<\/b>
\n<\/font>Av det betakaroten
\n\tvi \u00e4ter absorberas ca 30 % och av detta omvandlas
\n\tungef\u00e4r 50 % till retinol – kvar blir ca 15 %. 6
\n\tmg (6.000 ug) betakaroten, eller dubbelt s\u00e5 mycket
\n\tandra karotener, blir allts\u00e5 1 mg retinol, motsvarande
\n\t3.333 IE A-vitamin i kroppen, vilket brukar anges som
\n\tminimalt dagsbehov f\u00f6r friska m\u00e4n. <\/font><\/p>\n\n\n\n\n\n
\n
Betakaroten<\/b><\/div>\n<\/td>\n
\n
Andra karotener<\/b><\/div>\n<\/td>\n
Retinol
\n\t <\/b><\/td>\n		\n
RE (retionolekvivalenter)<\/b><\/div>\n<\/td>\n<\/tr>\n
\n
500 ug (0,5 mg) (833 IE)<\/div>\n<\/td>\n
\n
1.000 ug (1 mg)<\/div>\n<\/td>\n
83
\n\t ug (0,08 mg) (277 IE)<\/td>\n		\n
83 RE<\/div>\n<\/td>\n<\/tr>\n
1.000
\n\t ug (1 mg) (1.666 IE)<\/td>\n		2.000
\n\t ug (2 mg)<\/td>\n		167
\n\t ug (0,17 mg) (555 IE)<\/td>\n		\n\t 167 RE<\/td>\n<\/tr>\n
\n
6.000 ug (6 mg) (10.000 IE)<\/div>\n<\/td>\n
\n
12.000 ug (12 mg) <\/div>\n<\/td>\n
1.000
\n\t ug (1 mg) (3.333 IE)<\/td>\n		\n
1.000 RE<\/div>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/table>\n

L\u00f6slighet<\/strong>
1) Retinol
\n\t\u2022 Ol\u00f6sligt i glycerin<\/a>
\n\toch vatten<\/a>, men kan i fast form
\n\tdispergeras i vatten.
\n\t\u2022 Mycket l\u00e4ttl\u00f6sligt i vegetabiliska oljor<\/a>,
\n\tmer \u00e4n provitaminet betakaroten<\/a>,
\n\toch tas d\u00e4rf\u00f6r l\u00e4ttare upp av kroppen.
\n\tOcks\u00e5 mycket l\u00e4ttl\u00f6sligt i eteriska<\/a>
\n\toljor.
\n\t2) Retinylpalmitat
\n\t\u2022 Estrarna \u00e4r fettl\u00f6sliga men kan ocks\u00e5 g\u00f6ras
\n\tvattenl\u00f6sliga (retinolpalmitat). <\/br><\/font><\/p>\n

Varianter<\/strong>
\u2022 A-vitaminsyra<\/a>
\n\th\u00f6r till A-vitaminerna (retinoiderna), men alla A-vitaminer
\n\t\u00e4r d\u00e4rmed inte A-vitaminsyra. P\u00e5 huden
\n\tomvandlas t. ex. bara ytterst sm\u00e5 m\u00e4ngder A-vitamin
\n\ttill A-vitaminsyra. <\/font><\/p>\n

Ers\u00e4ttning<\/strong>
\u2022 A-vitaminer kan
\n\ti viss m\u00e5n ers\u00e4ttas av betakaroten<\/a>.<\/font> <\/p>\n

H\u00e5llbarhet<\/strong>
A-vitaminer t\u00e5l v\u00e4rme
\n\toch ljus ganska bra, t. ex. i matlagning, men blir syre-
\n\toch ljusk\u00e4nsliga i l\u00f6sning, s\u00e4rskilt vid
\n\th\u00f6ga temperaturer.
\n\tDe bryts ner snabbt i dagsljus och ultraviolett ljus och
\n\tska f\u00f6rvaras luftt\u00e4tt och ljusskyddat. De \u00e4r inte heller s\u00e4rskilt
\n\tstabila i hudv\u00e5rdspreparat. C-vitamin<\/a> och E-vitamin<\/a> f\u00f6rhindrar nedbrytning och anv\u00e4nds som antioxidanter.
\n\t1) Retinol:
\n\tInte s\u00e5 k\u00e4nsligt f\u00f6r v\u00e4rme, s\u00e4rskilt
\n\tinte i fast form, men kan f\u00f6rst\u00f6ras vid l\u00e5ngvarig
\n\tuppv\u00e4rmning. H\u00e5ller sig ganska bra i emulsioner
\n\tmed fett.
\n\t2) Retinylpalmitat:
\n\tStabilare \u00e4n retinol men b\u00f6r f\u00f6rvaras svalt.<\/font>
\n\t Vattenl\u00f6sliga former (retinolpalmitat) \u00e4r mindre stabila och b\u00f6r inte v\u00e4rmas till \u00f6ver 50\u00b0<\/font>. En del retinolestrar reagerar med plaster, s\u00e4rskilt
\n\tPVC, men palmitat p\u00e5verkas knappast alls.<\/font><\/p>\n

Ink\u00f6p We don’t sell, we tell!<\/strong>
2) Retinylpalmitat:
\n\tDen vanliga formen i kosttillskott. Den vattenl\u00f6sliga formen (retinolpalmitat) hos import\u00f6rer av eteriska oljor f\u00f6r runt 50
\n\tkr per 10 ml (ca 1 miljon IE per ml). <\/font> <\/p>\n

Hudv\u00e5rd<\/strong>
Hudl\u00e4kemedel<\/b>
\n I marknadsf\u00f6ring av antirynkkr\u00e4mer kan man utan att direkt ljuga s\u00e4ga att vitaminet
\n\t omvandlas till A-vitaminsyra<\/a> p\u00e5 huden.
\n\tDet g\u00f6r det, i mikroskopisk m\u00e4ngd.
\n\t1) Retinol:
\n\tTros i h\u00f6ga doser p\u00e5verka hudens utseende, s\u00e4rskilt i kombination med AHA-syran glykolsyra –
\n\t\u00f6ka blodfl\u00f6det, skydda mot solsveda<\/a>,
\n\ti viss m\u00e5n stimulera hudens produktion av kollagen,
\n\th\u00e4mma inflammation och vara till hj\u00e4lp vid behandling
\n\tav s\u00e5r, b\u00f6lder, psoriasis<\/a>
\n\toch hudutslag. Receptfria hudkr\u00e4mer (vitaminkr\u00e4mer,
\n\tIdominsalva) kan inneh\u00e5lla upp till 5 % A-vitamin,
\n\tmest vattenl\u00f6sliga former av retinol eller palmitat,
\n\tsom tas upp bra av huden.
\n\t2) Retinylpalmitat: Tros i stora doser kunna p\u00e5verka hudens utseende p\u00e5 samma s\u00e4tt som retinol.
\nDen vattenl\u00f6sliga formen (retinolpalmitat) tas upp bra
\n\tav huden och \u00e4r vanlig i hudv\u00e5rdsprodukter; i l\u00e5ga doser eftersom det \u00e4r instabilt.\t
\n\t\u2022 Kr\u00e4m<\/a>:
\n\t0,1-2 % (0,1-2 ml per dl)
\n\t\u2022 Hudolja<\/a> f\u00f6r
\n\takne: 5 % (5 ml per dl)<\/br><\/br><\/font><\/p>\n

Hudtyp<\/strong>
A-vitaminkr\u00e4mer kan
\n\tvara bra p\u00e5 torr, fj\u00e4llig och \u00e5ldrad
\n\thud <\/font> och vid behandling
\n\tav akne.<\/font> <\/p>\n

Massage<\/strong>
1) Retinol:
\n\t<\/font>0,3 % retinol utv\u00e4rtes har f\u00f6reslagits
\n\tmot celluliter<\/a>,
\n\tallts\u00e5 ca 333 mg (1.000 IE) per 100 gram kr\u00e4m
\n\teller annan bas.<\/p>\n

Hudreaktion<\/strong>
Ger inte allergiska reaktioner.\t B\u00e5de retinol och estrar \u00e4r klart mindre irriterande \u00e4n
\n\tA-vitaminsyra<\/a><\/font>.
\n\t<\/font> Mildast \u00e4r estrar.<\/p>\n

Mat
\n\t och dryck<\/strong><\/p>\n

Betakaroten<\/a>
\n\t absorberas inte lika l\u00e4tt som f\u00e4rdigt A-vitamin,
\n\t men mor\u00f6tter<\/a>
\n\t \u00e4r \u00e4nd\u00e5 en utm\u00e4rkt A-vitamink\u00e4lla.
\n\t 100 gram (en stor morot) inneh\u00e5ller 10 mg (10.000
\n\t ug) betakaroten, motsvarande 1.670 ug (5.555 IE) A-vitamin,
\n\t gott och v\u00e4l dagsbehovet. Den \u00f6verl\u00e4gset
\n\t b\u00e4sta A-vitamink\u00e4llan \u00e4r lever, d\u00e4r
\n\t 100 gram ger mer \u00e4n en veckas rekommenderade intag.
\n\t Estrar \u00e4r den vanligaste formen i kosten och tas upp l\u00e4tt; normala doser till 90 %. <\/font>Vattenl\u00f6sliga former (retinolpalmitat) tas upp l\u00e4ttast.\u00a0<\/font><\/p>\n<\/p>\n

Inv\u00e4rtes
\n\t bruk<\/strong>
Officiella rekommendationer
\n\tom dagligt intag r\u00f6r sig runt 800-1.000 ug (2.660-3.333
\n\tIE). I vitaminterapi anses 800-3.000 ug (2.660-10.000
\n\tIE) vara optimal dagsdos.
\n\tLeverns och tarmarnas A-vitaminlager kan t\u00f6mmas p\u00e5
\n\tett par dagar vid sjukdom. Behovet kan ocks\u00e5 \u00f6ka
\n\tpl\u00f6tsligt, som n\u00e4r man uts\u00e4tts f\u00f6r
\n\tstarkt ljus (vitt skrivmaskinspapper, bildsk\u00e4rm,
\n\tsn\u00f6). Bristsymptom visar sig d\u00e5 efter ca 4
\n\tm\u00e5nader. Brist \u00e4r dock vanligen resultat av
\n\tl\u00e5ngvarig feln\u00e4ring. Den visar sig f\u00f6rst
\n\tp\u00e5 huden (pormaskar, knottrigt kycklingskinn p\u00e5
\n\t\u00f6verarmarna, torr och skrovlig hy s\u00e4rskilt p\u00e5
\n\tarmb\u00e5gar och kn\u00e4n), h\u00e5ret (torrt och
\n\trisigt) och slemhinnorna (s\u00e5riga n\u00e4sborrar
\n\toch andra slemhinnor). Torra, irrterade och l\u00e4ttbl\u00e4ndade
\n\t\u00f6gon med d\u00e5ligt m\u00f6rkerseende \u00e4r ocks\u00e5
\n\ttypiskt. <\/font><\/p>\n

Giftighet<\/strong>
A-vitamin lagras i levern
\n\ti upp till tre m\u00e5nader, vid \u00f6verdosering som
\n\tA-vitaminsyra<\/a>. Akut giftdos
\n\tf\u00f6r friska vuxna ber\u00e4knas vara runt ett par
\n\tmiljoner IE. De flesta fall av f\u00f6rgiftning har intr\u00e4ffat
\n\tvid h\u00f6ga doser under l\u00e5ng tid (\u00f6ver 100.000
\n\tIE dagligen halv\u00e5rsvis). Risken f\u00f6r f\u00f6rgiftning
\n\t\u00e4r mindre om A-vitamin kombineras med betakaroten<\/a>
\n\t(1:4), som kroppen omvandlar till A-vitamin bara n\u00e4r
\n\tdet beh\u00f6vs. Gravida b\u00f6r inte inta f\u00e5 i
\n\tsig mer \u00e4n 5.000 IE A-vitamin per dag, d\u00e5 det
\n\tfinns risk f\u00f6r missbildningar hos fostret.
\n\tF\u00f6rgiftningssymptomen \u00e4r mycket allm\u00e4nna
\n\t(akut t. ex. illam\u00e5ende, kr\u00e4kning, yrsel, tr\u00f6tthet
\n\toch irritation, vid kronisk f\u00f6rgiftning kl\u00e5da,
\n\th\u00e5ravfall, torrt h\u00e5r, spruckna l\u00e4ppar)
\n\toch f\u00f6rsvinner n\u00e4r intaget upph\u00f6r, men
\n\tbarn kan hejdas i tillv\u00e4xten. Det antas att folk
\n\tf\u00e5r i sig f\u00f6r mycket A-vitamin genom multivitamintabletter.
\n\tSvenska myndigheter grubblar p\u00e5 hur rekommendationerna
\n\tska \u00e4ndras – r\u00e4tt mycket, lutar det \u00e5t.<\/font><\/p>\n

Milj\u00f6<\/strong>
Antagligen l\u00e4tt nedbrytbara. I st\u00f6rre m\u00e4ngder
\n\tm\u00f6jligen negativa milj\u00f6effekter d\u00e4rf\u00f6r
\n\tatt de \u00e4r ett biologiskt aktiva \u00e4mnen f\u00f6r
\n\tvattenorganismer.<\/font> <\/p>\n

\u2022 Litteratur<\/a>:
\n\t Se t ex Bolin och Gustaver (1960), Ljung (2002), Lod\u00e9n
\n\t (2002), Lod\u00e9n (2008), McKnight (1989), Nationalencyklopedins ordbok
\n\t (1995), Nilsson och Peterson (1998), Reynolds (1996).
\n\t Som kosttillskott: Davis (1977, 1978), Mindell (1989),
\n\t Okholm (1989), Wilhelmsson (2003).
\n\u2022 Artiklar: Magnus Nylander: \u00d6kar h\u00f6gt intag
\n\t av A-vitamin risken f\u00f6r bensk\u00f6rhet? (ProSana
\n\t 1:2002).
\n\t \u2022 N\u00e4tpublikationer<\/a>: European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2008 06 15). <\/div><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Anv\u00e4nt i rynkkr\u00e4mer och f\u00f6r att behandla s\u00e5r och eksem.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_angie_page":false,"page_builder":"","footnotes":""},"categories":[5],"tags":[],"smart_filter_2fac79b0":[],"class_list":["post-9252","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ravaror"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/shenet.eu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/9252","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/shenet.eu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/shenet.eu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/shenet.eu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/shenet.eu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=9252"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/shenet.eu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/9252\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":10522,"href":"https:\/\/shenet.eu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/9252\/revisions\/10522"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/shenet.eu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=9252"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/shenet.eu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=9252"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/shenet.eu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=9252"},{"taxonomy":"smart_filter_2fac79b0","embeddable":true,"href":"https:\/\/shenet.eu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fsmart_filter_2fac79b0&post=9252"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}