{"id":9751,"date":"2026-07-20T23:35:52","date_gmt":"2026-07-20T23:35:52","guid":{"rendered":"http:\/\/shenet-import-751"},"modified":"2026-07-22T08:53:37","modified_gmt":"2026-07-22T08:53:37","slug":"vattentrad","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/shenet.eu\/vattentrad\/","title":{"rendered":"Vattenhistoria"},"content":{"rendered":"

Vi f\u00f6rknippar vatten med renlighet och renlighet med h\u00e4lsa men s\u00e5 har det inte alltid varit – se bara badhistoriken<\/a>. Vatten gav inte h\u00e4lsa f\u00f6r att det gjorde rent, det sk\u00f6tte svetten om, utan f\u00f6r att det skyddade mot onda makter. Man beh\u00f6vde allts\u00e5 inte stort mer \u00e4n en vigvattensflaska f\u00f6r att h\u00e5lla sig kurant. Bl\u00f6tare \u00e4n s\u00e5 betraktade bildade europ\u00e9er l\u00e5ngt in p\u00e5 1700-talet som direkt skadligt. F\u00f6r enkelt folk var i princip allt vatten farligt. Det beh\u00e4rskades av Makterna, tog sig in i kropps\u00f6ppningarna och kunde till och med f\u00e5 kroppen att ruttna inifr\u00e5n. <\/font><\/p>\n

Skapande vatten<\/strong><\/p>\n

Bibeln<\/strong>
N\u00e4stan alla skapelseber\u00e4ttelser inbegriper vatten. Bibeln inneh\u00e5ller f\u00f6rvirrande nog tv\u00e5. I den f\u00f6rsta och \u00e4ldre versionen g\u00f6r Gud himmel och jord, och d\u00e4r finns varken buske eller \u00f6rt eftersom Gud inte har l\u00e5tit det regna, men en dimma stiger upp fr\u00e5n jorden och vattnar marken. I den andra och yngre versionen finns vattnet med fr\u00e5n b\u00f6rjan: “I begynnelsen skapade Gud himmel och jord … Och Guds ande sv\u00e4vade \u00f6ver vattnet”. I vattnet skapar Gud sedan himlen som ett f\u00e4ste f\u00f6r att skilja vattnet d\u00e4runder fr\u00e5n vattnet d\u00e4r\u00f6ver.<\/p>\n

Babylonien<\/strong>
I landet kring Eufrat och Tigris fanns i begynnelsen bara gudar: s\u00f6tvattnets gud Apu och havsvattnets gudinna Tiamat. N\u00e5gra generationer senare uppst\u00e5r Marduk, Babylons stadsgud, som sliter havsgudinnan itu s\u00e5 att det uppst\u00e5r ett stort vattenkaos. Ur detta urhav ordnar Marduk himmel, jord och hav.
Fr\u00e5n Mesopotamien \u00e4r ocks\u00e5 den \u00e4ldsta k\u00e4nda \u00f6versv\u00e4mningshistorien, fr\u00e5n 2000-talet f. Kr. och trolig k\u00e4lla till Bibelns, som skrevs ner n\u00e5gon g\u00e5ng kring 600 f. Kr. I alla v\u00e4rldsdelar finns liknande historier om v\u00e5ldsamma regn som leder till en stor \u00f6versv\u00e4mning. Alla m\u00e4nniskor drunknar utom n\u00e5gra f\u00e5 och till slut dyker det upp en f\u00e5gel och ger tecken p\u00e5 att en ny v\u00e4rld b\u00f6rjat v\u00e4xa.<\/font><\/p>\n

Grekland<\/strong> <\/p>\n

Grekerna \u00f6vertog Babyloniens skapelsemyt och formade om den p\u00e5 700-talet f. Kr: I begynnelsen fanns bara det stora gapet Kaos. Ur detta uppst\u00e5r Gaia (jorden) som f\u00f6der resten av universum, f\u00f6rst Uranus (himlen) med vilken hon avlar bl. a. titanen Okeanos (havet). Okeanos \u00e4r urvattnet och morbror och farbror till alla senare gudar och har dessutom 6.000 egna barn – v\u00e4sendena i jordens alla k\u00e4llor, floder, sj\u00f6ar och hav. De \u00e4lvlika vattennymferna h\u00f6rde till de ofarligare: K\u00e4llornas och flodernas najader kunde bota och sia och havens nereider som red p\u00e5 delfiner var hovdamer hos Poseidons hustru. De beblandade sig g\u00e4rna med d\u00f6dliga m\u00e4n, som nereiden Thetis som blev mor till Akilles. Andra v\u00e4sen var farliga f\u00f6r m\u00e4nniskan: Det flerh\u00f6vdade monstret Hydra som besegrades av Herkules levde i en k\u00e4lla. I haven fanns halvkvinnor som lockade sj\u00f6m\u00e4n i fara, t. ex. sirener (h\u00e4lften kvinna, h\u00e4lften f\u00e5gel) och sj\u00f6jungfrur (h\u00e4lften kvinna, h\u00e4lften fisk). Sj\u00f6jungfrun Afrodite, “f\u00f6dd av skum”, beskyddade fukt och v\u00e4xtlighet och i sin romerska form Venus ocks\u00e5 k\u00e4rlek.
<\/font>N\u00e4r Gaias sonson Zeus besegrat titanerna ersattes Okeanus med en av Zeus br\u00f6der, Poseidon (Neptunus), jordb\u00e4varen och stormherren som styr \u00f6ver ebb och flod, vr\u00e4ker fram nya \u00f6ar med sin treudd och kr\u00e4ver b\u00f6ner och offer av seglarna. En av hans s\u00f6ner \u00e4r sj\u00f6r\u00f6varnas gud Triton som kan lugna havet genom att bl\u00e5sa i en sn\u00e4cka och som \u00e4r stamfader till tritonerna (h\u00e4lften man, h\u00e4lften fisk).
Men det \u00e4r gudarnas h\u00f6gste Zeus sj\u00e4lv som l\u00e5ter floden komma i den grekiska varianten av syndaflod. Noah motsvaras av kusinbarnet Deukalion, som varnas i tid av sin far Prometheus. Tillsammans bygger de ett skepp som efter nio dagar strandar p\u00e5 berget Parnassos. D\u00e4rifr\u00e5n tar sig Deukalion och hans hustru Pyrrha till oraklet i Delfi<\/a>, som ger dem r\u00e5det att kasta stenar omkring sig. Ur stenarna uppst\u00e5r m\u00e4nniskorna och ur slammet d\u00e4romkring djuren. <\/font><\/p>\n<\/p>\n\n\n\n\n
\n
\u00d6stasien<\/b><\/div>\n<\/td>\n<\/tr>\n
\n
<\/div>\n<\/td>\n<\/tr>\n
Katsushika Hokusai:
Under v\u00e5gen utanf\u00f6r Kanagawa (ca 1830)<\/td>\n<\/tr>\n<\/table>\n

Tibet<\/strong>
Tibets vattendrag befolkas av nagas. Till dem offras fortfarande de mandalor som byggs upp med s\u00e5dan m\u00f6da av olikf\u00e4rgad sand.
Japan<\/strong>
Otaliga japanska folksagor handlar om hemliga sj\u00f6ar. N\u00e4r m\u00e4n hittar dem av en tillf\u00e4llighet blir de nerbjudna i vattenv\u00e4rlden och f\u00e5r sk\u00e5da de h\u00e4rligaste ting och m\u00f6ta sk\u00f6na vattenkvinnor som sk\u00e4nker dem magiska g\u00e5vor. F\u00f6r kvinnor blir \u00e4ventyret inte lika idylliskt. Det brukar b\u00f6rja med att de m\u00f6ter ormgudar i vattnet och sluta med att kvinnorna f\u00f6rsvinner f\u00f6r alltid. Antropologer tolkar s\u00e5dana sagor som sedeber\u00e4ttelser om vem som f\u00e5r r\u00f6ra sig fritt och vem som ska h\u00e5lla sig hemma. Antagligen \u00e4r de ekon av \u00e4ldre tiders offer av unga kvinnor till vattengudar i risodlingarna. En rest av offret finns kvar i f\u00f6rest\u00e4llningen att miko, dagens kvinnliga schamaner, “sk\u00e4nker sitt liv” \u00e5t sina speciella skyddsgudar vattenormarna.
Kina<\/strong>
Kina har ocks\u00e5 haft sin mytiska \u00f6versv\u00e4mning. Hj\u00e4lten \u00e4r en historisk person, den f\u00f6rsta dynastins f\u00f6rste kejsare som ska ha levt omkring 2000 f. Kr. \u00d6versv\u00e4mningen hade varat i \u00f6ver hundra \u00e5r och tvingat folk att bo i grottor och tr\u00e4dtoppar n\u00e4r Yu tog sig f\u00f6re att avleda de nio floderna ut till de fyra haven och sedan rensa upp och f\u00f6rdjupa diken och kanaler till floden. “Om inte Yu hade varit hade vi varit fiskar”, s\u00e4ger man i Kina, d\u00e4r hela riskulturen bygger konsten att d\u00e4mma vatten. <\/br><\/font><\/p>\n\n\n\n\n
\n
Norden<\/b><\/div>\n<\/td>\n<\/tr>\n
\n
\"o\" <\/div>\n<\/td>\n<\/tr>\n
\n
Ernst Josephson: Str\u00f6mkarl (1884)
(Nationalmuseum, Stockholm)<\/div>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/table>\n

I de isl\u00e4ndska sagorna f\u00e5r v\u00e4rldstr\u00e4det Yggdrasil och m\u00e4nniskorna som bebor det n\u00e4ring fr\u00e5n tre k\u00e4llor:
\u2022 Urds brunn i asarnas land ger v\u00e4rlden v\u00e4rme och m\u00e4nniskorna fysisk styrka. H\u00e4r sitter de tre nornorna Urd, Verdandi och Skuld och tvinnar varje m\u00e4nniskas livstr\u00e5d.
\u2022 K\u00e4llan Vergelmer i rimtursarnas (frostj\u00e4ttarnas) land ger v\u00e4rlden k\u00f6ld och m\u00e4nniskorna uth\u00e5llighet och motst\u00e5ndskraft. H\u00e4r bildas ont vatten n\u00e4r ormen Nidh\u00f6gg gnager p\u00e5 v\u00e4rldstr\u00e4dets r\u00f6tter.
\u2022 Mimers brunn i j\u00e4ttarnas land ger v\u00e4rlden vishet och m\u00e4nniskorna skaparkraft. Allt f\u00f6rr, nu och sedan kan ses i det bottenl\u00f6sa djupet. En dag kommer Mimer att d\u00f6das och brunnen att sina. D\u00e5 st\u00e5r underg\u00e5ngen Ragnar\u00f6k f\u00f6r d\u00f6rren och varar tills vattnet stiger igen.
M\u00e5nga makter har h\u00e5llit till i svenska vatten. Insj\u00f6arna beboddes av manliga v\u00e4ktare och haven av kvinnliga; b\u00e5da lockade till sig m\u00e4nniskor och bel\u00f6nade och bestraffade dem f\u00f6r vad de gjort i och med vattnet. I k\u00e4llvattnen fanns underjordiska v\u00e4sen och i regnvattnet himmelska.
Den ende vattenv\u00e4ktare som fortfarande \u00e4r n\u00e5gorlunda bekant \u00e4r v\u00e4l n\u00e4cken, \u00e4ven kallad str\u00f6mkarlen, forskarlen och b\u00e4ckah\u00e4sten, som en g\u00e5ng var Forsarnas Herre men idag inte mycket mer \u00e4n en tr\u00e5nande speleman. Den utvecklingen \u00e4r enligt folklivsforskare ett resultat av mer eller mindre medvetet kyrkoarbete sedan 1500-talet. Den kristna f\u00f6rklaringen var att n\u00e4cken var en nedst\u00f6rtad \u00e4ngel som d\u00f6mts att intill domedag f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rleda m\u00e4nniskorna med syndig och okristlig musik. <\/br><\/p>\n

S\u00e4rskilda vatten<\/strong><\/p>\n

Anv\u00e4nt vatten<\/strong>
Makterna f\u00f6rt\u00f6rnades l\u00e4tt om man hanterade sitt vardagsvatten fel, t. ex. h\u00e4llde ut anv\u00e4nt eller \u00f6verblivet vatten utan att spotta tre g\u00e5nger f\u00f6rst. Badvattnet<\/a> fr\u00e5n julbadet h\u00e4lldes inte ut f\u00f6rr\u00e4n dagen d\u00e4rp\u00e5 och d\u00e5 i n\u00e5gon h\u00e5la norr om huset. Ett typiskt straff f\u00f6r den som skadat n\u00e5gon v\u00e4tte, tomte eller nisse genom att h\u00e4lla ut kokhett vatten utan att varna var r\u00f6da flammiga eksem p\u00e5 h\u00e4nder, armar och \u00f6verkropp. <\/font><\/p>\n

Stillast\u00e5ende vatten<\/strong>
Stillast\u00e5ende vatten har alltid och \u00f6verallt varit en s\u00e4rskild riskfaktor. I motsats till rinnande vatten saknade det kraft och kunde t. ex. inte hejda pest. Dammar, diken och vattenpussar var farliga att g\u00e5 \u00f6ver och skulle helst fyllas med jord. Sparat vatten kunde vara livsfarligt. Fr\u00e5n Frankrike 1759 ber\u00e4ttas f\u00f6ljande:<\/font><\/p>\n

\n\n\n
\n
En sj\u00f6man f\u00f6ll d\u00f6d ner medan han korkade upp en tunna havsvatten n\u00e4r kungens proviantskepp Le Chameau<\/em> avl\u00f6pte fr\u00e5n hamnen i Rochefort; sex av hans kamrater som befann sig en bit d\u00e4rifr\u00e5n slogs ner, pl\u00e5gade av kramper, och f\u00f6rlorade medvetandet; skeppsl\u00e4karen, som hade skyndat till deras hj\u00e4lp, upplevde samma symptom; den d\u00f6de mannen bl\u00f6dde fr\u00e5n mun, n\u00e4sa, \u00f6ron; hans svarta och svullna lik br\u00f6ts ner s\u00e5 snabbt att det var om\u00f6jligt att \u00f6ppna det.<\/div>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/table><\/div>\n<\/p>\n

Det finns en del goda rationella sk\u00e4l f\u00f6r en s\u00e5dan fruktan eftersom smutsigt vatten har spridit smittor som tyfus, difteri och dysenteri. Pest gick i Sverige till 1700-talet, kolera till 1800-talet, och varje g\u00e5ng tittade man misst\u00e4nksamt p\u00e5 grannen och h\u00f6ll sig p\u00e5 avst\u00e5nd fr\u00e5n utsocknes. M\u00e5nga outsiders har lynchats efter rykten om f\u00f6rgiftade brunnar. <\/font><\/p>\n

\u00c5rets vatten<\/strong>
\u2022 2 februari: Kyndelsm\u00e4ss, p\u00e5 de flesta h\u00e5ll i Sverige r\u00e4knat som midvinternatt, var en m\u00e4rklig dag – d\u00e5 m\u00f6glade allt som tv\u00e4ttades.
\u2022 Februari-april: Under den 40 dagar l\u00e5nga fastan (som kan intr\u00e4ffa n\u00e4r som helst i februari-april) j\u00e4ste d\u00e4remot vattnet farligt. Det var s\u00e4rskilt riskabelt att dricka vattnet utomhus. S\u00e4krast var att ta in det i huset och l\u00e5ta st\u00e5 en stund.
<\/font>\u2022 Mars-april: F\u00f6r bak och brygd \u00e4r inget vatten h\u00e5llbarare \u00e4n det i mars och april, ber\u00e4ttar Olaus Magnus 1555. Anv\u00e4nder man s\u00e5dant vintervatten m\u00f6glar aldrig br\u00f6det och surnar inte drycken; \u00f6l som g\u00f6rs av det h\u00e5ller sig i 10-20 \u00e5r och kan anv\u00e4ndas som l\u00e4kemedel.
\u2022 Juli-augusti: Under r\u00f6tm\u00e5naden i juli-augusti j\u00e4ste allt precis som under fastan men v\u00e4rre; r\u00f6tm\u00e5nadsvattnet var \u00e5rets s\u00e4msta.
\u2022 12-13 december: En mycket fruktad natt var \u00e5rets m\u00f6rkaste, som f\u00f6re kalenderreformen 1752 inf\u00f6ll p\u00e5 Lucianatten. D\u00e5 var alla makter l\u00f6sa och fyllde k\u00e4llor och brunnar med r\u00f6tt blodvin som gjorde en galen. Vem v\u00e5gade testa?
\u2022 24-25 december: Samma sak h\u00e4nde kl 12 p\u00e5 julaftonaftonsnatten men av det vattnet blev man blind.
\u2022 26 december: P\u00e5 Staffansdagen annandag jul var d\u00e4remot vattnet extra kraftgivande, s\u00e4rskilt f\u00f6r h\u00e4star, som skulle vattnas i en men helst tre olika b\u00e4ckar eller k\u00e4llor en bit hemifr\u00e5n. S\u00e4rskilt i s\u00f6dra och v\u00e4stra Sverige kappred man mellan dessa vatten i Staffansritt med m\u00e5nga glada uppt\u00e5g. Vattnade man sina f\u00e5lar ordentligt fick de extra styrka hela \u00e5ret och sk\u00f6rden blev god; det s\u00e5g h\u00e4starnas skyddspatron Staffan till. H\u00e4r har vi allts\u00e5 ursprunget till s\u00e5ngen om Staffan stalledr\u00e4ng som “vattnar sina f\u00e5lar fem”.<\/br><\/font><\/p>\n

Sk\u00e4ggvatten<\/strong>
Ett sjukdomsalstrande vatten var det j\u00e4mtl\u00e4ndska sk\u00e4ggvattnet. Man fick i sig det om man r\u00e5kade dricka ur en b\u00e4ck d\u00e4r vintergubben just hade rakat sig och solen dessf\u00f6rinnan inte hade lyst p\u00e5 vattnet. Efter det b\u00f6rjade det v\u00e4xa h\u00e5r inv\u00e4rtes, vilket m\u00e4rktes p\u00e5 att det kliade i magen och kittlade i halsen och p\u00e5 att man var konstant hungrig. Enda boten mot s\u00e5dan inludenhet var att laxera sig och sedan \u00e4ta p\u00e4lsmaskar som \u00e5t upp h\u00e5ret inne i kroppen.<\/p>\n

Tr\u00f6gvatten<\/strong>
Tr\u00f6gvatten var vatten som vittrorna badat sina barn i. R\u00e5kade man dricka s\u00e5dant – och det var l\u00e4tt h\u00e4nt f\u00f6r man visste aldrig var det fanns – fick man stela muskler, som kunde botas med enris- och kamferliniment. Mycket v\u00e4rre var om man r\u00e5kade f\u00e5 en droppe tr\u00f6gvatten i \u00f6gat. D\u00e5 blev man omedelbart blind f\u00f6r resten av livet. <\/p>\n

Kulvatten<\/strong>
Kulvatten d\u00e4remot var ett verkligt starkvatten. Bara en visman kunde tillreda det. Till att b\u00f6rja med st\u00f6pte han under l\u00e4sande av m\u00e5nga formler en kula. Denna sk\u00f6ts sedan in i sydsidan p\u00e5 tre olika myrstackar. En torsdagkv\u00e4ll i nedan kokades sedan kulan i vatten. Med s\u00e5dant kulvatten blev salvor och andra medikamenter extra verkningsfulla.<\/font> <\/p>\n

R\u00e4dslovatten<\/strong>
L\u00e4ker\u00e5d fr\u00e5n rysk folkmedicin: En kvinna har en flaska vatten runt halsen under samlag d\u00e4r b\u00e5da f\u00e5r orgasm samtidigt. Vattnet ges klunkvis d\u00e5 och d\u00e5 under dagen till epileptiker och hysteriska unga flickor. <\/p>\n

Vigt vatten<\/strong>
Heligt <\/font> vatten tv\u00e4ttar inte kroppen utan sj\u00e4len. S\u00e4rskilt viktig har reningen varit inf\u00f6r m\u00f6ten med det gudomliga, t. ex. f\u00f6re religi\u00f6sa ritualer, innan man beger sig in i en helgedom och inf\u00f6r m\u00f6ten med den andra v\u00e4rlden. Dopet, ursprungligen ett verkligt bad eller dopp i naturens vattendrag, \u00e4r k\u00e4nt fr\u00e5n snart sagt alla tider och platser, t. ex. forntidens Egypten, Mellan\u00f6stern, Grekland och Japan. I Indien badar man fortfarande i Ganges.
Den kristna kyrkans strid mot hednisk vattenkult fick ofta inskr\u00e4nkas till nyinvigning och omd\u00f6pning. I Sverige kunde t. ex. Odins brunn bli Sankt Nikolai k\u00e4lla, varefter samma folkliga ritualer fortsatte med kristna f\u00f6rtecken. Kyrkan utesl\u00f6t tidigt naturens egna vattendrag och fastslog att endast vatten exorciserat och invigt av en pr\u00e4st kunde \u00e4ga helighet. Vigningen fungerar som religi\u00f6s revirm\u00e4rkning och \u00f6verf\u00f6r gudomlig kraft till vattnet p\u00e5 samma s\u00e4tt som n\u00e4r olja invigs till sm\u00f6rjelseolja<\/a>. Verkligt heligt vatten, vigvatten, fanns bara inne i kyrkobyggnaden. Det omg\u00e4rdades i folktron av m\u00e5nga magiska f\u00f6rest\u00e4llningar. Vigvatten som pojkar d\u00f6pts i i sades vara verksamt f\u00f6r kvinnor medan det som flickor d\u00f6pts i verkade p\u00e5 m\u00e4n. P\u00e5 lantligt h\u00e5ll i Sverige har man in p\u00e5 1900-talet ansett att vatten fr\u00e5n dopfunten st\u00e4nkt p\u00e5 en byggnad g\u00f6r den obr\u00e4nnbar. Inga uppgifter finns om att detta n\u00e5gonsin pr\u00f6vats.<\/font> <\/p>\n

Regnvatten<\/strong>
I Sverige har regnvatten som samlats i gropar p\u00e5 jordfasta stenar anv\u00e4nts som l\u00e4kemedel s\u00e4rskilt f\u00f6r hudsjukdomar. \u00c4n idag sv\u00e4r folk p\u00e5 att s\u00e5dant vatten fungerar mot v\u00e5rtor<\/a>. Regnvatten s\u00e4gs ocks\u00e5 vara det b\u00e4sta till h\u00e5rtv\u00e4tt och b\u00e4sta s\u00e4ttet att f\u00e5 vackert h\u00e5r sades f\u00f6rr vara att g\u00e5 barhuvad i regn. Fr\u00e5n Sm\u00e5land ber\u00e4ttas att flickorna sprang ut barhuvade om det regnade p\u00e5 Valborg, ropande: Maj maj m\u00e5ne, ge mej l\u00e5ngt h\u00e5r! Det fungerade s\u00e4kert, eftersom det ofta var den enda tv\u00e4tt h\u00e5ret fick.<\/font><\/p>\n

Dagg<\/strong>
Men inget vatten har g\u00e5tt upp mot dagg, enligt romaren Plinius “ett sannskyldigt apotek, en g\u00e5va fr\u00e5n himlen f\u00f6r \u00f6gon, b\u00f6lder och in\u00e4lvor”. Under antiken ans\u00e5gs den best\u00e5 av m\u00e5nstr\u00e5lar eller av de t\u00e5rar som morgonrodnadens gudinna Eos (romarnas Aurora) gr\u00e4t \u00f6ver sin d\u00f6de son. I Rom var den ocks\u00e5 himmelsh\u00e4rskaren Jupiters sperma.
F\u00f6r kelterna var daggen det heligaste av alla vatten. Hos batek negritofolket i Malaysia best\u00e5r gudarnas blod av dagg. I Mexiko kom den heligaste daggen fr\u00e5n peyotle-kaktusen, i Kina fr\u00e5n ett livstr\u00e4d som v\u00e4xte p\u00e5 ett heligt berg. I b\u00e5da l\u00e4nderna, liksom i Grekland, fanns en mycket likartad F\u00e5gel Fenix som var sinnebilden av \u00e4delmod eftersom den levde enbart p\u00e5 dagg utan att skada n\u00e5got levande.
F\u00f6r de gammaltestamentliga hebr\u00e9erna, luttrade av \u00f6kenvandringar, var dagg alltid en god sak. Herren “v\u00e4lsignar landet med dagg” och konungens n\u00e5d \u00e4r “s\u00e5som daggen p\u00e5 gr\u00e4set”. Fr\u00e5nvaro av dagg \u00e4r n\u00e5got hotfullt – “varken dagg eller regn skall falla”. I judisk kabbalism kom dagg att symbolisera \u00e5teruppst\u00e5ndelse – den nya gryende dagen med f\u00e4rsk dagg.
I Nya Testamentet n\u00e4mns ingen dagg men i den kristna kyrkan fann man snart att den var en god bild av den helige andes g\u00e5va – vederkvickelse till de uttorkade sj\u00e4larna.<\/font> F\u00f6r alkemisterna var majdaggen himmelsk (Ros coelestis) och en sinnebild av utvecklingen mot de vises sten. S\u00e4rskilt dropparna i daggk\u00e5pans blad (Coagulum mercuri) ans\u00e5gs i Europa ha stark magisk kraft.<\/font><\/p>\n

Pingstdagg<\/strong>
Ocks\u00e5 i svensk folktro har dagg g\u00e4llt f\u00f6r att vara ett ytterst kraftfullt vatten. Fr\u00e5n J\u00e4mtland i slutet av 1800-talet ber\u00e4ttas hur gamlingar gav sig ut i markerna dimmiga f\u00f6rsommarmorgnar och letade upp daggk\u00e5por och drack dropparna p\u00e5 st\u00e4llet. Pingstdagg var extra v\u00e4rdefull. Den bildades inte varje pingst och insamlingen var besv\u00e4rlig ocks\u00e5 i \u00f6vrigt: Man gick fr\u00e5n daggk\u00e5pa till daggk\u00e5pa och s\u00f6g upp dropparna med en tygbit. N\u00e4r tyget var genombl\u00f6tt och gult av fr\u00f6mj\u00f6l lades det i br\u00e4nnvin och kramades ur noggrant. S\u00e5dant br\u00e4nnvin verkade kraftfullt mot det mesta, inklusive – f\u00f6rst\u00e5s, eftersom v\u00e4tskan var gul – gulsot. Daggen kunde ocks\u00e5 blandas med lika delar konjak, av vilket man tog 9 droppar 3 g\u00e5nger dagligen i 3 dagar. <\/font><\/p>\n

Midsommardagg<\/strong>
Midsommardagg hade ocks\u00e5 mycket kraft. P\u00e5lagd p\u00e5 huden botade den kl\u00e5da, utslag och s\u00e5r och som tv\u00e4ttmedel hj\u00e4lpte den mot fotsvett och sk\u00e4nkte ansiktet sk\u00f6nhet. Den gav barn h\u00e4lsa och gamla styrka. Given till korna befr\u00e4mjade den mj\u00f6lkgivning och ilagd i b\u00f6ssan gjorde den skytten ofelbart tr\u00e4ffs\u00e4ker. Inget j\u00e4smedel var b\u00e4ttre \u00e4n midsommardagg, kallad midsommarj\u00e4st eller johannesj\u00e4st. J\u00e4skraften kom, antog man, av samma j\u00e4stmateria som fanns i ov\u00e4dersregn och som gjorde att vattenm\u00e4ngden vid en \u00f6versv\u00e4mning kunde bli l\u00e5ngt st\u00f6rre \u00e4n nederb\u00f6rden. Denna v\u00e4xtkraft kunde manifestera sig ov\u00e4ntat i vilket vatten som helst – ett halvfyllt glas vatten kunde v\u00e4xa till \u00f6verfullt p\u00e5 ett par minuter – men p\u00e5 midsommarnatten var den garanterad.
Midsommardaggens v\u00e4xtkraft kunde ocks\u00e5 tas ifr\u00e5n en. Ville man f\u00f6rst\u00f6ra grannens sk\u00f6rd, g\u00f6ra hans foder kraftl\u00f6st eller f\u00e5 hans kor att sina tog man midsommardagg fr\u00e5n hans \u00e5ker. N\u00e5got liknande var en realitet p\u00e5 franska landsbygden \u00e4nnu kring f\u00f6rra sekelskiftet: man “drog dagg” f\u00f6rsta natten i maj, lade trasan p\u00e5 spenarna f\u00f6rst p\u00e5 grannens kor och sedan p\u00e5 sina egna och se: grannens kor sinade och de egna mj\u00f6lkade dubbelt.
Midsommardagg skulle insamlas natten mellan midsommarafton och midsommardag: <\/font> <\/p>\n\n\n
\n
Linnedukar utbredas p\u00e5 marken efter solnedg\u00e5ngen midsommarsafton och f\u00e5 ligga kvar till soluppg\u00e5ngen f\u00f6ljande morgon, d\u00e5 de urvridas och vattnet uppsamlas i en sk\u00e5l eller annat k\u00e4rl. … Faller ingen dagg den n\u00e4mnda natten, kan man \u00e4ven bruka k\u00e4llvatten, som \u00e4r h\u00e4mtat vid soluppg\u00e5ngen midsommardagen. <\/font><\/div>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/table>\n

I Sm\u00e5land kunde man f\u00e5 bra j\u00e4st<\/strong><\/p>\n\n\n
\n
om man tigandes och fastandes samlade upp daggen p\u00e5 gr\u00e4set en torsdagsmorgon mellan gamla och nya midsommar (gamla midsommar var en vecka f\u00f6re den nya). <\/font><\/div>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/table>\n

L\u00e5g n\u00e5gon sjuk hemma lade man ut lakan, helst p\u00e5 kyrkog\u00e5rden, och l\u00e4t det suga upp daggen. Det bl\u00f6ta lakanet lindades sedan om den sjuke. Man kunde ocks\u00e5 dra dagg genom att g\u00e5 naken med ett lakan sl\u00e4pande efter sig. Fr\u00e5n m\u00e5nga trakter i Sverige ber\u00e4ttas hur folk gav sig ut p\u00e5 midsommarnatten och v\u00e4ltrade sig nakna i det daggiga gr\u00e4set f\u00f6r att f\u00f6rebygga och bota sjukdomar. N\u00e4rmare utomhusbad \u00e4n s\u00e5 kom man s\u00e4llan p\u00e5 svensk landsbygd. Bad i k\u00e4llor och sj\u00f6ar kunde oroa de osynliga som bodde d\u00e4r och ge kl\u00e5da, s\u00e5r och andra hudsjukdomar som bara vism\u00e4n<\/a> r\u00e5dde p\u00e5. <\/font>
N\u00e4r diktaren Petrarca anl\u00e4nde till K\u00f6ln en midsommarafton p\u00e5 1300-talet fick han till sin f\u00f6rv\u00e5ning se Rhens str\u00e4nder fulla av unga flickor och kvinnor som tv\u00e4ttade sig ritualenligt i floden under det att de mumlade ord som han inte lyckades uppfatta. Efter\u00e5t fick han veta att ritualen f\u00f6rebyggde rynkor. <\/font> <\/font><\/p>\n

Majdagg<\/strong>
N\u00e4stan samma scen beskrivs fem \u00e5rhundraden senare men d\u00e5 handlar det om engelsk majdagg, som enligt \u00e5sk\u00e5daren var <\/font> <\/p>\n\n\n
\n
… ansedd som det b\u00e4sta morgonmedlet f\u00f6r huden av f\u00f6rra \u00e5rhundradets sk\u00f6nheter. S\u00e5 de steg upp i ottan, och i h\u00f6gklackade skor struttade de ner till \u00e4ngen l\u00e4ngs den gamla avenyn med patricierhusen, doppade n\u00e4sdukarna i maj-dagg och friskade upp de kinder som kv\u00e4llen innan rodnat i kadriljen –\u00a0 och s\u00e5 gick de hem, bel\u00e5tna med att samvetsgrant ha gjort sin plikt.\u00a0<\/font><\/font><\/div>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/table>\n

Kv\u00e4llsdagg<\/strong>
Kv\u00e4llsdagg d\u00e4remot var v\u00e5dlig. Kv\u00e4lls- och nattdimma s\u00e5gs som rent giftiga av 1700-talets l\u00e4kare. Alla st\u00e4llen d\u00e4r fukt samlas, som v\u00e5tmarker och havsstr\u00e4nder, var farliga att vistas p\u00e5, eftersom fukten drev <\/em>de sjukdomsframkallande dunsterna miasma<\/em> ned\u00e5t mot jorden. Om kampen mot miasma och skr\u00e4cken f\u00f6r vatten, se historik om r\u00f6kelser<\/a> och bad<\/a>.<\/p>\n

Kemiskt vatten<\/strong>
Vatten betraktades som ett grund\u00e4mne fram till 1783 d\u00e5 Lavoisier bevisade att rent vatten (H2<\/font>O) best\u00e5r av syre och v\u00e4te. Proportionerna – 89 % syre, 11 % v\u00e4te – ber\u00e4knades 1805. <\/p>\n

Vattnets k\u00e4llor<\/strong><\/p>\n

Heliga k\u00e4llor<\/strong>
K\u00e4llor har dyrkats \u00f6verallt och kanske s\u00e4rskilt av kelterna, som s\u00e5g gudarnas och d\u00f6dens v\u00e4rld uppenbarad i tr\u00e4d och vatten. Offer inklusive m\u00e4nniskooffer i k\u00e4llor och sj\u00f6ar var vanliga. P\u00e5 Irland fanns Connlas k\u00e4lla, kringv\u00e4xt av hasselbuskar<\/a> vars n\u00f6tter f\u00f6ll i vattnet och gav kunskap ungef\u00e4r som Mimers brunn.
Fr\u00e5n keltiska stammar \u00f6vertog romarna b\u00e5de k\u00e4llor och vattengudar. Den kristna kyrkan fick sedan \u00e4gna avsev\u00e4rd tid och energi \u00e5t att kristna och d\u00f6pa om k\u00e4llor och resa kors eller bygga kyrkor \u00f6ver dem. Metoden var framg\u00e5ngsrik; mycket av vattenkulten inlemmades i kyrkan och gjordes till dess egen, t. ex. i form av pilgrimsresor till heliga k\u00e4llor. 1487 d\u00f6mdes en dr\u00e5pare i Solna att som bot g\u00f6ra en pilgrimsresa till k\u00e4llor i Vadstena, \u00d6rebro, Svinnegarn och Uppsala.
\u00c4nnu sv\u00e5rare blev uppgiften f\u00f6r den protestantiska kyrkan, som m\u00e5ste f\u00f6ra ett tv\u00e5frontskrig mot b\u00e5de den hedniska och katolska vidskepelsen, som ju till och med uppmuntrade anv\u00e4ndningen av slagrutor, ett dj\u00e4vulens verktyg enligt Luther. N\u00e5gra kristet heliga k\u00e4llor som i Lourdes blev det allts\u00e5 inte tal om efter reformationen utan fastmer om att riva kors, l\u00e4gga igen k\u00e4llor och f\u00f6rbjuda menigheten att anv\u00e4nda dem. N\u00e5got b\u00e5tade det v\u00e4l, men ofta togs de upp igen av traktens folk. Vallf\u00e4rderna fortsatte och k\u00e4llor h\u00f6lls f\u00f6r heliga i Sverige \u00e4nda in p\u00e5 1900-talet. <\/font><\/p>\n

Konstiga vatten<\/strong>
K\u00e4llor var redan i sig n\u00e5got m\u00e4rkligt och magiskt. De antogs springa fram d\u00e4r starka krafter varit i r\u00f6relse och dramatiska saker h\u00e4nt – mord, v\u00e5ldt\u00e4kter, uppenbarelser av j\u00e4ttar, troll och helgon. S\u00e4rskild kraft hade vatten som rann i ovanliga former, som n\u00e4r tv\u00e5 b\u00e4ckar rann ihop till en. I s\u00e5dana vatten kunde vism\u00e4n och viskvinnor bota sjukdomar, t. ex. s\u00e5 h\u00e4r: Den sjuke satte sig i b\u00e4ckens Y med ryggen v\u00e4nd medstr\u00f6ms. Den vise tog den sjukes v\u00e4nstra sko och h\u00e4llde vatten fr\u00e5n var och en av b\u00e4ckarna \u00f6ver huvudet p\u00e5 honom. Sist h\u00e4lldes en sko vatten fr\u00e5n d\u00e4r b\u00e4ckarna gick ihop, och l\u00e4stes ramsan: “Rinn nu bort med detta vatten, f\u00f6rbli s\u00e5 kvar till domedagsnatten.” <\/i><\/font><\/p>\n

Underjordiska k\u00e4llor<\/strong>
Fr\u00e5n samma trakt i J\u00e4mtland ber\u00e4ttade en man f\u00f6dd 1860 att underjordiska b\u00e4ckar som h\u00f6rdes uppe p\u00e5 marken ans\u00e5gs ha s\u00e4rskild magisk kraft. Bara vism\u00e4n kunde h\u00e4mta det p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt (under absolut tystnad, en torsdagkv\u00e4ll, efter solnedg\u00e5ngen, n\u00e4r m\u00e5nen var i avtagande). <\/font>
S\u00e5 h\u00e4r hittade man k\u00e4ll\u00e5dror i Rom:<\/p>\n

\n\n\n
\n
F\u00f6r att ta reda p\u00e5 var dessa underjordiska k\u00e4llor finns, skall man strax f\u00f6re soluppg\u00e5ngen l\u00e4gga sig p\u00e5 den plats d\u00e4r man s\u00f6ker vatten, l\u00e4gga hakan mot marken, ge den st\u00f6d och se ut \u00f6ver landskapet. (…) Uppt\u00e4cker man d\u00e5 p\u00e5 n\u00e5got st\u00e4lle \u00e5ngor som ringlande stiger upp mot skyn b\u00f6rjar man gr\u00e4va d\u00e4r.<\/div>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/table><\/div>\n<\/p>\n

F\u00f6rfattaren Vitruvius visste vad han talade om. Han var ingenj\u00f6ren bakom Roms f\u00f6rsta akvedukter, som gav antikens romare f\u00f6rstklassigt vatten i en m\u00e4ngd som staden inte n\u00e5dde upp till igen f\u00f6rr\u00e4n p\u00e5 1970-talet. Olaus Magnus som hade l\u00e4st m\u00e5nga antika f\u00f6rfattare formulerade det s\u00e5 h\u00e4r 1555: <\/p>\n

<\/div>\n

<\/p>\n

\n\n\n
\n
N\u00e4r solen blir synlig, l\u00e5ter ocks\u00e5 de sakf\u00f6rst\u00e5ndiga sina blickar vandra \u00f6ver terr\u00e4ngen, ivrigt unders\u00f6kande, och n\u00e4r de f\u00e5r se en t\u00e4t sv\u00e4rm av ytterst sm\u00e5 flugor sv\u00e4va \u00f6ver marken utlovar de gladeligen att man h\u00e4r l\u00e4tt ska finna vad man s\u00f6ker. \u00c4nnu ett annat m\u00e4rke \u00e4r, om man ser en svag r\u00f6k eller imma som en pelare h\u00f6ja sig ur jorden; lika h\u00f6gt som den stiger upp i rymden, lika djupt nere ligger d\u00e5 \u00e5drorna dolda…<\/div>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/table><\/div>\n<\/p>\n

Det fr\u00e4msta tecknet p\u00e5 en k\u00e4ll\u00e5der var frodigare v\u00e4xtlighet – gr\u00f6nare \u00f6rter, resligare tr\u00e4d och frodigare s\u00e4v, vide, bj\u00f6rnb\u00e4r, asp och vass. Olaus Magnus beskriver ocks\u00e5 det urgamla ulltricket: Vid solnedg\u00e5ngen l\u00e4gger man torr ull p\u00e5 marken och t\u00e4cker med en lersk\u00e5l; finns det vatten i n\u00e4rheten kommer ullen att vara v\u00e5t p\u00e5 morgonen. Metoden var s\u00e5 vedertagen redan p\u00e5 Gamla Testamentets tid att Gideon anv\u00e4nde den f\u00f6r att pr\u00f6va Gud:<\/p>\n

\n\n\n
\n
\n

Och Gideon sa till Gud:
– Om du verkligen vill fr\u00e4lsa Israel genom min hand s\u00e5 som du har lovat, s\u00e5 se nu h\u00e4r: Jag l\u00e4gger denna avklippta ull p\u00e5 tr\u00f6skplatsen. Om det kommer dagg bara p\u00e5 ullen medan marken omkring f\u00f6rblir torr, d\u00e5 vet jag att du ska fr\u00e4lsa Israel genom min hand s\u00e5 som du har lovat.
Och det skedde, ty morgonen d\u00e4rp\u00e5 n\u00e4r han kramade ur ullen kunde han pressa ur den s\u00e5 mycket dagg att en hel sk\u00e5l blev full med vatten. Men Gideon sa till Gud:
– Bli nu inte vred p\u00e5 mig n\u00e4r jag talar \u00e4nnu en enda g\u00e5ng. L\u00e5t mig f\u00e5 f\u00f6rs\u00f6ka bara en g\u00e5ng till med ullen: G\u00f6r nu s\u00e5 att bara ullen f\u00f6rblir torr medan det kommer dagg \u00f6verallt p\u00e5 resten av marken.
Och Gud gjorde s\u00e5 den natten. Bara ullen var torr men \u00f6verallt p\u00e5 resten av marken hade det blivit dagg. <\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/table><\/div>\n<\/p>\n

Rinnande vatten<\/strong><\/p>\n

Rinnande vatten hade s\u00e4rskild kraft; pest och onda amdar kunde t. ex. inte ta sig \u00f6ver det. Om man blev besatt kunde man allts\u00e5 g\u00f6ra sig av med fanskapet genom att g\u00e5 \u00f6ver en b\u00e4ck eller \u00e5. Idag fungerar det i alla fall sp\u00e5rhundar. I s\u00e5dana kraftfulla vatten fanns naturligtvis ocks\u00e5 fara och d\u00e4rf\u00f6r kr\u00e4vdes en ramsa eller ett offer n\u00e4r man passerade dem, vilket man ytterst og\u00e4rna gjorde efter solens nedg\u00e5ng. Sydrinnande var minst farliga och i allm\u00e4nhet ocks\u00e5 l\u00e4kande, t. ex. f\u00f6r hudsjukdomar. Olaus Magnus f\u00f6rklarar:<\/font><\/div>\n<\/p>\n
\n\n\n
\n
\n

… det vatten som flyter mot \u00f6ster och s\u00f6der \u00e4r v\u00e4lsmakande och genomskinligt samt f\u00f6r sin mjukhet synnerligen h\u00e4lsosamt. De k\u00e4llor som rinner mot norr och v\u00e4ster pr\u00f6vas vara alltf\u00f6r kalla och d\u00e4rj\u00e4mte ol\u00e4mpliga till dryck p\u00e5 grund av vattnets h\u00e5rdhet och grumlighet. <\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/table><\/div>\n<\/p>\n

Norrinnande vatten<\/strong>
De hippokratiska l\u00e4karna i Grekland, specialister p\u00e5 vattenkurer, menade att vatten som rann mot norr eller \u00f6ster var s\u00e4rskilt kraftfullt. I hela Sverige har norrinnande d\u00e4remot betraktats som farligt; det gick ju \u00e5t det h\u00e5ll d\u00e4r de onda makterna h\u00f6rde hemma. Till norrinnande k\u00e4llor begav man sig inte g\u00e4rna. \u00c5 andra sidan kunde norrvatten ocks\u00e5 dra till sig ont, s\u00e5 om en norrinnande k\u00e4lla visade s\u00e4kra tecken p\u00e5 att vara en l\u00e4kek\u00e4lla – ovanligt l\u00e4ge, r\u00f6df\u00e4rgade v\u00e4ggar (j\u00e4rn), en speciell unken lukt (svavel) – kunde man g\u00e5 dit f\u00f6r att skicka sjukdom tillbaka dit d\u00e4r den h\u00f6rde hemma – <\/i><\/font><\/p>\n

\n\n\n
\n
till en by d\u00e4r ingen bor, till en sj\u00f6 d\u00e4r ingen ror.<\/font><\/div>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/table><\/div>\n<\/p>\n

Allt m\u00f6jligt ont fr\u00e5n barns kikhosta till \u00e5ldringars reumatism kunde skickas bort mot norr. Barn med engelska sjukan kunde f\u00e5 en p\u00e5se med nio \u00f6rter att b\u00e4ra kring halsen som efter nio dagar kastades i vattnet. En ritual mot v\u00e4rk kunde g\u00e5 till p\u00e5 f\u00f6ljande s\u00e4tt: Tre kv\u00e4llar i rad n\u00e4r m\u00e5nen var i avtagande gick man till en norrinnande b\u00e4ck. Man l\u00e4t m\u00e5nljuset tr\u00e4ffa handflatan och str\u00f6k sedan med den tre g\u00e5nger \u00f6ver den onda kroppsdelen. F\u00f6r varje g\u00e5ng doppade man handen i b\u00e4cken och l\u00e4ste: “Jag tv\u00e5r mig ren fr\u00e5n all v\u00e4rk och flen.”
Ocks\u00e5 till en del l\u00e4kemedel kunde kr\u00e4va norrinnande vatten. \u00c4nnu p\u00e5 30-talet gick en man omkring i V\u00e4xj\u00f6 och s\u00e5lde vatten fr\u00e5n en norrinnande k\u00e4lla. <\/font><\/p>\n

Offerk\u00e4llor<\/strong>
Offerk\u00e4llorna skulle helst rinna mot norr. <\/font> Vattnet kunde vara b\u00e4ttre eller s\u00e4mre f\u00f6r olika syften. S\u00e4rskilda skabbk\u00e4llor och v\u00e5rtk\u00e4llor har varit vanliga.<\/font> Till dem skulle man t. ex. g\u00e5 under tystnad vid tre tillf\u00e4llen och doppa v\u00e5rtan<\/a> i vattnet eller tv\u00e4tta sig i en s\u00f6ndagsmorgon innan solen g\u00e5tt upp. En del k\u00e4llor tv\u00e4ttade rent bara man bl\u00f6tlade n\u00e5got i dem, andra gav styrka om man drack det, ytterligare andra visade framtiden eller uppfyllde ens \u00f6nskningar om man offrade n\u00e5got.
Inga underverk intr\u00e4ffade dock om man st\u00f6tte sig med det v\u00e4sen som skyddade k\u00e4llan. D\u00e5 kunde vattnet sina, bli overksamt eller giftigt och r\u00e5et eller n\u00e5gon annan sl\u00e5 en med sjukdom, galenskap eller olycka. Det s\u00e4kraste var att g\u00f6ra p\u00e5 h\u00e4vdvunnet s\u00e4tt. Innan man drack eller tog vatten varnade man, t. ex. genom att spotta tre g\u00e5nger, och bad om lov genom att uttala n\u00e5gon ramsa. Man l\u00e5g inte ner och s\u00f6rplade i sig utan drack tre klunkar ur handen eller tre glas, inte mer och inte mindre. Efter\u00e5t tackade man och offrade ett kors, ett mynt, en n\u00e5l eller vad som helst av metall. R\u00f6rde man andras offerg\u00e5vor fick man samma onda som offren gjorts f\u00f6r. (Ja, hur har det egentligen g\u00e5tt f\u00f6r de arkeologer som fiskat upp tusentals mynt ur svenska offerk\u00e4llor…?)
Att spotta var vanligen r\u00e4tt; d\u00e4remot pinkade man aldrig i en k\u00e4lla. Detta tabu formuleras redan av Hesiodos, en grekisk s\u00e5ngare samtidig med Homeros (700-talet f. Kr.). Till de umg\u00e4ngesregler med vatten han r\u00e4knar upp f\u00f6r sin son h\u00f6r: <\/font><\/p>\n

\n\n\n
\n
Kasta inte ditt vatten v\u00e4nd mot solen eller i k\u00e4llan eller i rinnande vatten. G\u00e5 inte \u00f6ver en flod eller en b\u00e4ck utan att f\u00f6rst tv\u00e4tta h\u00e4nderna i vattnet.<\/font><\/div>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/table><\/div>\n<\/p>\n

Trefaldighetsk\u00e4llor<\/strong>
I Sverige visar ortsnamn p\u00e5 -vi att d\u00e4r funnits en offerk\u00e4lla: Medevi, Fr\u00f6vi, Ullevi. <\/font> Kring dem samlades byarna en eller ett par g\u00e5nger p\u00e5 v\u00e5ren. Vanligast var trefaldighetsafton som var l\u00f6rdagen f\u00f6re trefaldighetss\u00f6ndagen n\u00e5gon g\u00e5ng fr\u00e5n mitten av maj till mitten av juni. Den intr\u00e4ffar \u00e5tta veckor efter p\u00e5sk och har d\u00e4rf\u00f6r ofta fullm\u00e5ne. S\u00f6der om \u00d6sterg\u00f6tland – N\u00e4rke – V\u00e4rmland samlades man ofta p\u00e5 midsommarafton. P\u00e5 sina st\u00e4llen skedde samlingen redan vid Valborg sista april.
Inf\u00f6r trefaldighetskv\u00e4llen skurades k\u00e4llan, kantades med granris och l\u00f6vpryddes. G\u00e4sterna anl\u00e4nde i procession och plockade fram mat och dryck, drack av vattnet (“drack m\u00e4rg i benen”), doppade sig, smorde sig med lera, sl\u00e4ngde i ett tr\u00e4kors som sp\u00e5dde hur l\u00e5ng tid man hade kvar att leva eller offrade en slant och \u00f6nskade sig n\u00e5got. Det lektes, spelades och dansades. P\u00e5 st\u00f6rre orter utvecklades samlingarna till rena n\u00f6jesf\u00e4lten. Vid Svinnegarns k\u00e4lla utanf\u00f6r Enk\u00f6ping, anv\u00e4nd sedan hednatid d\u00e5 den h\u00f6rt till Uppsala tempel, tr\u00e4ngdes p\u00e5 1800-talet tusentals m\u00e4nniskor bland marknadsst\u00e5nden varje \u00e5r och p\u00e5 1920-talet var sj\u00e4lvaste \u00e4rkebiskopen d\u00e4r. <\/font><\/p>\n

Sek\u00e4llor<\/strong>
Sp\u00e5k\u00e4llor har anv\u00e4nts i hela Europa in i v\u00e5r tid, trots att redan p\u00e5ven Gregorius III p\u00e5 730-talet f\u00f6rbj\u00f6d alla kristna att sp\u00e5 sig i k\u00e4llor. I viss m\u00e5n kunde alla k\u00e4llor sp\u00e5, eftersom en pl\u00f6tsligt sinande k\u00e4lla var ett s\u00e4kert j\u00e4rtecken p\u00e5 kommande katastrofer. De s\u00e4rskilda sp\u00e5k\u00e4llorna kallades sek\u00e4llor i Norden och visade s\u00e5dant som \u00e5rets v\u00e4der och bortsprungna kreatur. S\u00e4kra tecken p\u00e5 en sek\u00e4lla var att vattnet rann \u00e5t sydost direkt ur bergfoten s\u00e5 rikligt att en person inte kunde dricka upp det och att vattnet var kallt \u00e5ret runt men aldrig fick is – i en s\u00e5dan k\u00e4lla kunde man sp\u00e5 \u00e4ven p\u00e5 ny\u00e5rsnatten.
Efter landets kristnande bes\u00f6ktes sek\u00e4llorna vid stora kyrkhelger som jul, p\u00e5sk och pingst, men \u00f6verl\u00e4gset b\u00e4st f\u00f6rblev midsommarnatten. Bara genom att g\u00e5 motsols kring en k\u00e4lla kunde man f\u00e5 se sin tillkommande i den, eller s\u00e5 gick man motsols tre g\u00e5nger kring g\u00e5rdshuset och sedan till k\u00e4llan och tittade efter, eller tog med sig ett lyse och lyste ner i en norrinnande k\u00e4lla. Reglerna om tidpunkt och tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt var detaljerade, f\u00f6r inte bara i Sverige utan i hela v\u00e4rlden har det varit farligt att spegla sig i vatten. Onda v\u00e4sen kunde dra ner ens bild (sj\u00e4l) i djupet. Man m\u00e4rkte det inte n\u00e4r det skedde utan f\u00f6rstod det f\u00f6rst n\u00e4r man b\u00f6rjade tyna bort.<\/font><\/p>\n

Dricka brunn<\/strong><\/p>\n

P\u00e5 1500-talet blev k\u00e4llor popul\u00e4ra vallfartsorter f\u00f6r sjuklingar och \u00e5rhundradet d\u00e4rp\u00e5 slog vatten igenom som tidens stora medicinska uppt\u00e4ckt, nu laddad med kemisk kraft ist\u00e4llet f\u00f6r magisk. K\u00e4llorna i Spa i nuvarande Belgien var v\u00e4lbes\u00f6kta redan p\u00e5 1500-talet. I mitten av 1600-talet n\u00e4r drottning Kristina var d\u00e4r hade staden blivit en m\u00f6tesplats f\u00f6r Europas alla kungligheter. Peter den store var f\u00f6rtjust efter sitt bes\u00f6k 1717, en m\u00e5nadsl\u00e5ng frossarfest i mineralvatten, vin och mat. Det var annat \u00e4n Karlsbad som han skrivit hem om n\u00e5gra \u00e5r tidigare: <\/p>\n<\/p>\n

\n\n\n
\n
Denna plats \u00e4r lika munter som ett f\u00e4ngelse. Den \u00e4r bel\u00e4gen mellan tv\u00e5 s\u00e5 h\u00f6ga berg att det \u00e4r med knapp n\u00f6d man ser en skymt av solen. Det v\u00e4rsta av allt \u00e4r att det inte finns n\u00e5got gott \u00f6l h\u00e4r… Gud vare tack att jag m\u00e5r bra fast vattnet jag dricker kommer magen att sv\u00e4lla ty man vattnar oss som h\u00e4star…<\/div>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/table><\/div>\n<\/p>\n

Pionj\u00e4r f\u00f6r brunnsvatten i Sverige var l\u00e4karen Urban Hi\u00e4rne, som hittade och 1682 lanserade Medevi brunn i \u00d6sterg\u00f6tland, d\u00e4r flera k\u00e4llor anv\u00e4nts sedan hednisk tid och senare heliggjorts av Vadstena kloster. Nu visade de sig vara ocks\u00e5 vetenskapligt korrekta. I Medevi som p\u00e5 andra st\u00e4llen \u00e5s\u00e5g lokalbefolkningen exploateringen med fasa, f\u00f6r nu skulle kraften g\u00e5 ur k\u00e4llan – de tog betalt f\u00f6r vattnet<\/i>.<\/font> Men h\u00e4lsobrunnarna var uppt\u00e4ckta och i mitten av 1700-talet fanns 300 brunnsorter i Sverige d\u00e4r man kunde dricka, bada och umg\u00e5s. Raml\u00f6sa hade i mitten av 1800-talet till och med ett kasino, precis som i det flotta Baden-Baden. B\u00e5da f\u00f6reb\u00e5dade havskuranstalterna<\/a> som i slutet av 1800-talet blev borgerskapets m\u00f6tesplatser.
Olika kurorter specialiserade sig p\u00e5 olika sjukdomar beroende p\u00e5 vilka mineraler k\u00e4llorna var rika p\u00e5, t. ex:
\u2022 J\u00e4rn: Spa<\/strong> (Belgien), Porla, Medevi, Ronneby<\/strong> (Sverige)
\u2022 Kolsyra (kolsyrebad<\/a>): Nauheim<\/strong> (Tyskland), Marienbad, Karlsbad<\/strong> (Tjeckien)
\u2022 Alkalier som natriumbikarbonat<\/a>: Spa<\/strong> (Belgien), Vichy<\/strong> (Frankrike), Ems, Selters<\/strong> (Tyskland), Raml\u00f6sa<\/strong> (Sverige)
\u2022 Glaubersalt: Marienbad, Karlsbad<\/strong> (Tjeckien)
\u2022 Koksalt<\/a>: Baden-Baden, Nauheim, Selters<\/strong> (Tyskland)
\u2022 Epsomsalt<\/a>: Epsom<\/strong> (England)
\u2022 Svavel<\/a>: Aachen<\/strong> (Tyskland) <\/br><\/br><\/br><\/p>\n<\/p>\n

Vatten p\u00e5 flaska<\/strong>
Urban Hi\u00e4rne hade str\u00e4nga krav p\u00e5 k\u00e4llorna, bland annat:
\u2022 K\u00e4llan – inte n\u00e4ra havet, h\u00f6gt liggande men med vattnet kommande djupt ifr\u00e5n, utlopp \u00e5t \u00f6ster, ren och ogrumlad botten, utan grodor, iglar och andra sm\u00e5djur, inte ombyggd till brunn.
\u2022 Vattnet – glittrande och “kvickt”, h\u00f6ll sig l\u00e4nge i flaskor utan att grumlas, naturligt kolsyrat, luktade svavel, smakade j\u00e4rn, olika under olika tider p\u00e5 \u00e5ret, kunde drickas i “r\u00e4tt stora m\u00e4ngder” utan att ge magbesv\u00e4r och botade sjukdomar som vanliga l\u00e4kemedel inte klarade, t. ex. gikt och reumatism.
Inte m\u00e5nga av dessa krav uppfylldes av de buteljerade Spavatten, Vichyvatten, Seltervatten, Sodavatten, Luftsyrevatten och otaliga andra konstgjorda vatten som d\u00f6k upp kring sekelskiftet 1800. Apotekare-Societeten d\u00f6mde ut de flesta som underm\u00e5liga och bildade till slut 1875 Apotekarnes Mineralvattens Aktiebolag f\u00f6r att garantera kvaliteten \u00e5tminstone p\u00e5 det som s\u00e5ldes p\u00e5 apoteken. Ett par \u00e5rtionden senare n\u00e4r det blev dags f\u00f6r n\u00e4sta nyhet, kolsyrad l\u00e4sk, dominerade bolaget redan den svenska marknaden. Apotekarnes existerar fortfarande som varum\u00e4rke.
Kurer som tog fasta mer p\u00e5 vattnets kvantitet \u00e4n kvalitet f\u00f6rekom redan i Kina f\u00f6re v\u00e5r tider\u00e4kning. Den kanske f\u00f6rsta europeiska presenterades 1548 av en doktor Strobelberger: Drick tv\u00e5 liter vatten om dagen och ut\u00f6ka undan f\u00f6r undan till tio. Den senaste kuren som botar det mesta \u00e4r fr\u00e5n b\u00f6rjan av 2000-talet – se Vatten<\/a>: Inv\u00e4rtes bruk.<\/br><\/p>\n

Huden fylld av sitt fysiologiska vatten<\/strong>
N\u00e4r dagens kosmetikafirmor talar f\u00f6r sina varor \u00e4r vattnet i dem n\u00e5got alldeles utomordentligt extra. F\u00f6ljande \u00e4r en helt autentisk text: <\/p>\n\n\n
\n
X-laboratorier, de verkliga hudexperterna, har analyserat vattensammans\u00e4ttningen som finns i cellerna och \u00e5terskapat den genom Aquacellular\u2122. Formulan, laddad med 16 essentiella \u00e4mnen, ser till att vatten hela tiden forslas till huden f\u00f6r att \u00e5terfukta och hj\u00e4lpa den att beh\u00e5lla sin idealiska fuktniv\u00e5. Eftersom vattnet som tillf\u00f6rs p\u00e5minner s\u00e5 mycket om det som finns i \u00f6verhuden absorberas det naturligt i huden. Tack vare detta vatten – rikt p\u00e5 fukttillf\u00f6rande \u00e4mnen, kalcium, mangan och zink – \u00e4r huden fylld av sitt fysiologiska vatten.<\/div>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/table>\n

Farmakop\u00e9erna<\/strong>
– se under vatten<\/a> vad som varit officinellt p\u00e5 svenska apotek.<\/p>\n

Mer vatten<\/strong>
\u2022 Badhistoria<\/strong><\/p>\n

\u2022 Litteratur<\/span><\/a>: Se t ex Bergmark (1985), Blacker (1975), Classen, Howes och Synnott (1994), Corbin (1986), Croutier (1992), Ejdestam (1976), Forbes (1970), Foucault (1983), Gentz och Lindgren (1946), Grimberg volym 4 (1922), Harrison (2000), Henrikson (1992), Henrikson (2000), Henrikson och Tsu-y\u00fc (1992), Herodotos (2000), Hult (1991), Kennett (1976), Keyland (1989), af Klintberg (1986), Lindberg (1985), Lindberg (1986), Lindgren (1918), Magnus bok 2, 12, 13 (1976), Norlind (1925), Ovidius bok 1 (1969), Plinius bok 31 (1963), Sch\u00f6n (1996), Sch\u00f6n (2000), Tillhagen (1977), Tillhagen (1989), Tillhagen (1995), Tillhagen (1996), Verdier (1988).
\u2022 Citat: Bibelns skapelseber\u00e4ttelser: Gamla Testamentet: 1 Mosebok 1:1-6 f\u00f6r den \u00e4ldre, 2:5-6 f\u00f6r den yngre. Bibelns \u00f6versv\u00e4mning: Gamla Testamentet: 1 Mosebok 7-9. En sj\u00f6man f\u00f6ll d\u00f6d ner…: Corbin (1986) som citerar Duhamer-DuMonceau: Moyens de conserver la sant\u00e9 des \u00e9quipages (1759). Linnedukar utbredas..: Keyland (1989). … om man tigandes…: Keyland (1989). … ansedd som det b\u00e4sta…: Corson (1972). Kasta inte ditt vatten…: Frisch (1961). F\u00f6r att ta reda p\u00e5 var dessa…: Webster (2005) som citerar Vitruvius “De architectura” fr\u00e5n ca 30 f. Kr. N\u00e4r solen blir synlig…: Magnus 2:33 (1976). Och Gideon sade till Gud…: Gamla Testamentet: Domarboken 6:36-40. … det vatten som flyter mot \u00f6ster…: Magnus 2:33 (1976). Denna plats \u00e4r lika munter…: Henry Troyat: Peter den store (Stockholm: Norstedt, 1995) citerar Peter den store i brev hem 1711.
\u2022 Artiklar: Vattenl\u00e4ke-konstens historia (Helsov\u00e4nnen 1888: 13, 14, 15, 16, 18, 20). Ulla Britt Ramklint: Forntida k\u00e4llor blev mond\u00e4na kurorter (Popul\u00e4r Historia 1:1992). Ingvar Svanberg och H\u00e5kan Tun\u00f3n: Etnobiologi (Fataburen 1999). Lena K\u00e4ttstr\u00f6m H\u00f6\u00f6k: Vattnets renande och l\u00e4kande kraft: om h\u00e4lsobrunnar, offerk\u00e4llor och volont\u00e4ren Johan Lundin (Fataburen 2004).
\u2022 N\u00e4tpublikationer<\/a>: Projekt Runeberg: Cleve (1883): Kemiskt handlexikon (2008 06 14).<\/font><\/span> <\/div><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Om vattnet och kroppen genom tiderna – det har inte alltid varit ett reng\u00f6ringsmedel i f\u00f6rsta hand.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_angie_page":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"page_builder":"","_jetpack_feature_clip_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[5],"tags":[],"smart_filter_2fac79b0":[31,43],"class_list":["post-9751","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ravaror","smart_filter_2fac79b0-lifestyle","smart_filter_2fac79b0-technology"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/shenet.eu\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9751","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/shenet.eu\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/shenet.eu\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/shenet.eu\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/shenet.eu\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9751"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/shenet.eu\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9751\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12364,"href":"https:\/\/shenet.eu\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9751\/revisions\/12364"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/shenet.eu\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9751"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/shenet.eu\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9751"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/shenet.eu\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9751"},{"taxonomy":"smart_filter_2fac79b0","embeddable":true,"href":"https:\/\/shenet.eu\/wp-json\/wp\/v2\/smart_filter_2fac79b0?post=9751"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}