{"id":9759,"date":"2026-07-20T23:35:52","date_gmt":"2026-07-20T23:35:52","guid":{"rendered":"http:\/\/shenet-import-759"},"modified":"2026-07-20T23:35:52","modified_gmt":"2026-07-20T23:35:52","slug":"vitaminer","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/shenet.eu\/vitaminer\/","title":{"rendered":"Vitaminer"},"content":{"rendered":"

Engelska <\/p>\n

\t namn<\/strong>
Vitamines<\/strong><\/p>\n

Andra <\/p>\n

\t namn<\/strong><\/p>\n

Romanska spr\u00e5k<\/b><\/p>\n

\t Vitamine (franska) <\/font>
\n
\n<\/font>Andra spr\u00e5k<\/b><\/p>\n

\t Vitamin (tyska)<\/font><\/div>\n<\/p>\n

Tradition<\/strong>
Vitaminbrister
\n\thar folk lidit av \u00f6verallt och i alla tider och tolkat
\n\tsom f\u00f6rh\u00e4xning, f\u00f6rgiftning eller smitta.
\n\tDe f\u00f6rsta \u00e4mnena som \u00e4nnu g\u00e4ller som
\n\tvitaminer uppt\u00e4cktes och isolerades redan p\u00e5
\n\t1800-talet. F\u00f6rst 1911-1912 skapades ordet vitamin<\/i>
\n\tav en i London verksam polsk kemist, Kazimierz Funk. Namnet
\n\tvaldes d\u00e4rf\u00f6r att dessa livsn\u00f6dv\u00e4ndiga
\n\t\u00e4mnen (lat. vita = liv) alla antogs vara ammoniakf\u00f6reningar
\n\t(aminer). I svenskan d\u00f6k ordet upp 1914.
\n\tUnder 1920-40-talen identifierades och\/eller isolerades
\n\talla de idag erk\u00e4nda vitaminerna. Dagens vurm f\u00f6r
\n\tantioxidanter \u00e4r ett intet mot den tidens vitaminyra.
\n\tAlla skulle vara solbr\u00e4nda och sunda och det kolkades
\n\tspenat, lever och fiskleverolja i barnen s\u00e5 det
\n\tstod h\u00e4rliga till. Svenska R\u00f6da Korsets medicinska
\n\tuppslagsbok antog helt nyktert 1936: <\/font><\/p>\n\n\n
\n
I viss m\u00e5n torde nog det <\/p>\n

\t\tuppblossande intresset f\u00f6r vitaminer snarast <\/p>\n

\t\tvara en modesak; n\u00e4r man hunnit v\u00e4nja <\/p>\n

\t\tsig vid det egendomliga namnet kanske man kommer <\/p>\n

\t\tatt se lugnare p\u00e5 saken.<\/p><\/div>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/table>\n

I mitten av
\n\t40-talet kunde i stort sett alla de idag erk\u00e4nda
\n\tvitaminerna tillverkas syntetiskt – g\u00e5tan B12 l\u00f6ste
\n\tman s\u00e5 sent som 1973. \u00c4nnu senare bokstavsvarianter
\n\toch nummerkombinationer finns, vars vitaminkarakt\u00e4r
\n\tdet inte r\u00e5der enighet om. M\u00e5nga \u00e4mnen
\n\tsom antagits vara vitaminer – hur det nu definieras –
\n\thar f\u00e5tt sina bokstavsnamn “indragna”.
\n\tDet g\u00e4ller t. ex. flerom\u00e4ttade
\n\tfettsyror<\/a>, som ett tag kallades vitamin F.
\nVitaminterapi<\/b>
\n\t1940 fick svenskan ordet vitaminisera, 1945 vitaminera,
\n\toch 1950 vitamininjektion… Den f\u00f6rsta stora framg\u00e5ngen
\n\tmed h\u00f6gdoserade vitaminer hade den kanadensiske l\u00e4karen
\n\tHoffer som behandlade schizofreni i b\u00f6rjan av 1950-talet<\/font>.
\n\tP\u00e5 1970-talet v\u00e4ckte Linus Pauling stor uppm\u00e4rksamhet
\n\tmed h\u00f6gdoserat C-vitamin som f\u00f6rkylningsmedel
\n\toch lanserade termen ortomolekyl\u00e4rterapi<\/font>
\n\t= sjukdomsbehandling med h\u00f6gdoserade vitaminer. Vid
\n\tungef\u00e4r samma tid gjorde den amerikanska n\u00e4ringsterapeuten
\n\tAdelle Davis sund kost ihop med vitaminterapi mer allm\u00e4nt
\n\tk\u00e4nd, men det f\u00f6rblev \u00e4nd\u00e5 en f\u00f6rbisedd
\n\tterapiform. Forskningen kring antioxidanter gjorde att
\n\tskolmedicinen halkade in p\u00e5 omr\u00e5det p\u00e5
\n\t1980-talet. Riktigt rumsren \u00e4r vitaminterapi dock
\n\tinte. <\/font>Det ligger o\u00e4ndligt
\n\tmycket mer pengar i l\u00e4kemedel och kosmetika \u00e4n
\n\tn\u00e4rings\u00e4mnen, som ju inte kan patenteras – eller
\n\tf\u00f6rresten: 1987 skedde just detta med bioflavonoidblandningen
\n\tpycnogenol. P\u00e5 senare \u00e5r har en ny, penningstark
\n\tintressent tr\u00e4tt in p\u00e5 arenan: Elitidrotten.
\n\tMegadoser av vitaminer, mineraler och aminosyror anses
\n\tfungera som “naturlig doping”. <\/p>\n

Framst\u00e4llning<\/strong><\/p>\n

\nVitaminer finns f\u00e4rdiga
\n\t eller i f\u00f6rstadier i vegetabilier och animaler
\n\t och\/eller skapas i m\u00e4nniskokroppen utifr\u00e5n
\n\t andra \u00e4mnen. De fettl\u00f6sliga beh\u00f6ver
\n\t endast ryggradsdjur tillf\u00f6ra utifr\u00e5n. Industriellt
\n\t framst\u00e4lls vitaminer ofta genom j\u00e4sningsprocesser.
\nV\u00e4xtutdrag<\/b> (mer om inneh\u00e5llet i
\n\t v\u00e4xtdroger<\/a>)
\n\t
\n<\/br><\/font> Vattenl\u00f6sliga
\n\t vitaminer dras ut b\u00e4st med glycerin (glycerit<\/a>),
\n\t fettl\u00f6sliga med olja (\u00f6rtolja<\/a>).
\n\t
\nProvitaminer?<\/b>
\n\t Vitaminer bildas i v\u00e4xter, djur och m\u00e4nniskor
\n\t i l\u00e5nga processer, och \u00e4r inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis
\n\t slutprodukten. Pro-vitaminer, de stadier som f\u00f6reg\u00e5r
\n\t det vi kallar vitaminer, \u00e4r allts\u00e5 inte n\u00e5gra
\n\t “halvf\u00e4rdiga” \u00e4mnen som v\u00e4ntar
\n\t p\u00e5 att bli klara. A-vitamins f\u00f6rstadium betakaroten<\/a>
\n\t \u00e4r t. ex. ett f\u00e4rg\u00e4mne som v\u00e4xten
\n\t beh\u00f6ver, medan den knappast har nytta av vitamin
\n\t A. Det har d\u00e4remot m\u00e4nniskan, som allts\u00e5
\n\t f\u00e5r i sig f\u00f6rstadiet genom att \u00e4ta v\u00e4xten.
\n\t Pantoten<\/a> (provitamin B5)
\n\t \u00e4r ett annan exempel. <\/div>\n<\/p>\n

L\u00f6slighet<\/strong>
Vitaminer <\/p>\n

\t\u00e4r vatten- respektive fettl\u00f6sliga b\u00e5de <\/p>\n

\ti och utanf\u00f6r kroppen:<\/p>\n

\t\u2022 Vattenl\u00f6sliga som askorbinsyra<\/a>, <\/p>\n

\tpantoten<\/a>, <\/p>\n

\tPABA<\/a><\/font> kan i allm\u00e4nhet <\/p>\n

\tblandas med vatten<\/a>, glycerin<\/a> <\/p>\n

\toch alkohol<\/a> utan problem.
\n\t\u2022 Fettl\u00f6sliga som A-vitamin<\/a>,
\n\t<\/font> betakaroten<\/a>, D-vitamin<\/a><\/font>,
\n\tE-vitamin<\/a><\/br><\/font>, “F-vitamin<\/a>”
\n\t(flerom\u00e4ttade fettsyror) \u00e4r
\n\tblandbara med vegetabiliska<\/a> och
\n\teteriska<\/a> oljor<\/font>.<\/font>
\n\tDe kan dock tillverkas i vattenl\u00f6sliga former. <\/p>\n

H\u00e5llbarhet<\/strong>
K\u00e4nsligheten <\/p>\n

\tf\u00f6r v\u00e4rme, ljus, syre, sur och alkalisk milj\u00f6 <\/p>\n

\tetc. varierar. F\u00f6rvaring svalt, m\u00f6rkt och i <\/p>\n

\ttillslutet k\u00e4rl \u00e4r en god regel. Flera vitaminer <\/p>\n

\thar i sig antioxidant effekt, som askorbinsyra i vattenl\u00f6sningar <\/p>\n

\toch E-vitamin i olja och fett.<\/font>
\n<\/font>\u2022 Fettl\u00f6sliga vitaminer t\u00e5l generellt <\/p>\n

\tv\u00e4rme b\u00e4ttre \u00e4n vattenl\u00f6sliga och <\/p>\n

\tklarar ocks\u00e5 tillagning och raffinering b\u00e4ttre.<\/p>\n

Hudv\u00e5rd<\/strong><\/p>\n

Hudl\u00e4kemedel<\/b>
\n
\n\t Flera vitaminer verkar lokalt p\u00e5 huden och tas
\n\t ocks\u00e5 upp i kroppen genom huden. <\/font>Terapeutiskt
\n\t har det mesta pr\u00f6vats och en del med framg\u00e5ng,
\n\t t. ex. B3 p\u00e5 akne och B6 p\u00e5 psoriasis, seborr\u00e9
\n\t och andra eksem. De vanligaste med exempel p\u00e5
\n\t anv\u00e4ndning:<\/p>\n

\t \u2022 C-vitamin<\/a> (askorbinsyra) <\/p>\n

\t – solskyddande<\/p>\n

\t \u2022 Pantoten<\/a> (provitamin <\/p>\n

\t till B5) – f\u00f6r l\u00e4kning och celltillv\u00e4xt<\/p>\n

\t \u2022 PABA<\/a> (“vitamin B10”) <\/p>\n

\t – s\u00e4rskilt f\u00f6r solk\u00e4nslighet.<\/p>\n

\t \u2022 A-vitamin<\/a> – solskyddande<\/p>\n

\t \u2022 Betakaroten<\/a> (provitamin <\/p>\n

\t till A)<\/p>\n

\t \u2022 A-vitaminsyra<\/a> <\/p>\n

\t – p\u00e5 rynkor<\/p>\n

\t \u2022 D-vitamin<\/a> – f\u00f6r <\/p>\n

\t fukt och l\u00e4kning<\/p>\n

\t \u2022 E-vitamin<\/a> – fenomenal <\/p>\n

\t p\u00e5 br\u00e4nnskador och s\u00e5r<\/p>\n

\t \u2022 Flerom\u00e4ttade <\/p>\n

\t fettsyror<\/a> (“F-vitamin”)
\nSolskydd<\/b><\/a>
\n<\/p>\n

\t Flera vitaminer och provitaminer kan p\u00e5f\u00f6rda <\/p>\n

\t utv\u00e4rtes skydda mot UV-ljus, andra kan \u00f6ka <\/p>\n

\t eller minska pigmentbildningen. <\/font><\/div>\n<\/p>\n

Mat och <\/p>\n

\tdryck<\/strong>
M\u00e5nga livsmedel \u00e4r idag s\u00e5
\n\tutarmade att Livsmedelsverket har gett generella tillst\u00e5nd
\n\tatt “berika” hela grupper av dem, vilket g\u00f6rs
\n\tp\u00e5 grund av folkh\u00e4lsorisker (jod i salt<\/a>)
\n\teller n\u00e4r s\u00e5 mycket n\u00e4rings\u00e4mnen
\n\tg\u00e5tt f\u00f6rlorade i livsmedelsberedningen att
\n\tde m\u00e5ste ers\u00e4ttas med konstgjorda:
\n\tA-vitamin<\/a> och D-vitamin<\/a>
\n\ti matoljor<\/a>, C-vitamin<\/a>
\n\ti saft, juice och fruktsoppor (sic), en l\u00e5ng rad
\n\tvitaminer och mineraler i s\u00e4dprodukter som v\u00e4llingar,
\n\tflingor, mj\u00f6l och pasta. Margarin<\/a>
\nm\u00e5ste<\/i> tills\u00e4ttas A- och D-vitamin.
\n<\/font>Inget tvivel om saken: Vitaminer g\u00f6r mest
\n\tnytta inifr\u00e5n, och hur man \u00e4n vrider och v\u00e4nder
\n\tp\u00e5 saken s\u00e5 \u00e4r grunden f\u00f6r h\u00e4lsa
\n\toch yttre sk\u00f6nhet riktig, gammaldags mat. Alla
\n\tsanningar om lever, spenat och fullkornsbr\u00f6d g\u00e4ller,<\/i>
\n\tutom f\u00f6r
\n\t\u2022 livsmedelsindustrin, som blir gladare ju l\u00e4gre
\n\tde officiellt “rekommenderade dagsintagen” s\u00e4tts.
\n\tOm behovet anses vara litet, framst\u00e5r ju n\u00e4mligen
\n\tinte deras utarmade produkter som d\u00e5liga.
\n\t\u2022 l\u00e4kemedelsindustrin, som blir gladare ju h\u00f6gre
\n\tdagsbehovet antas vara. Skulle det visa sig att vi inte
\n\tf\u00e5r i oss vad vi beh\u00f6ver med maten – mycket
\n\ttroligt om man lever p\u00e5 f\u00e4rdigmat – kan de
\n\tju n\u00e4mligen s\u00e4lja det till oss i pillerform
\n\ti st\u00e4llet.<\/p>\n

Inv\u00e4rtes <\/p>\n

\tbruk<\/strong>
De k\u00e4nda och namngivna vitamin\u00e4mnena <\/p>\n

\tdeltar i ett komplicerat samspel i kroppen d\u00e4r de <\/p>\n

\tbygger upp varandra och p\u00e5verkar varandras upptagning, <\/p>\n

\tbildning, lagring och uts\u00f6ndring. Vitaminterapi \u00e4r <\/p>\n

\td\u00e4rf\u00f6r ett trubbigt verktyg – som att spela <\/p>\n

\ten symfoni med fem toner och tre instrument – men dock <\/p>\n

\tett verktyg.<\/p>\n

Giftighet<\/strong>
Vid industriell
\n\tframst\u00e4llning \u00e4r risken f\u00f6r att genmanipulerade
\n\tr\u00e5varor ska ing\u00e5 s\u00e4rskilt stor n\u00e4r
\n\tamerikansk soja<\/a> eller
\n\tmajs<\/a> varit r\u00e5vara
\n\teller inblandade i j\u00e4sningsprocesserna. Det g\u00e4ller
\n\tt. ex. lecitin<\/a> och E-vitamin<\/a>
\n\tur soja och C-vitamin<\/a>,
\n\tB2 och B12 som framst\u00e4lls genom j\u00e4sning med
\n\tmajs. Detta kan eller vill import\u00f6rer inte alltid
\n\tveta n\u00e5got om, bland annat d\u00e4rf\u00f6r att
\n\tman i l\u00e4nder som till\u00e5ter genmanipulering (t
\n\tex USA, Frankrike, Spanien) inte skiljer genf\u00f6r\u00e4ndrade
\n\tgr\u00f6dor fr\u00e5n andra <\/p>\n

\t\u2022 Vattenl\u00f6sliga vitaminer lagras endast kort <\/p>\n

\ttid i kroppen och m\u00e5ste tillf\u00f6ras kontinuerligt; <\/p>\n

\t\u00f6verskott g\u00e5r ut med urinen. Den fr\u00e4msta <\/p>\n

\tgiftrisken best\u00e5r i att h\u00f6ga doser av enstaka <\/p>\n

\tB-vitaminer t\u00e4mligen snabbt kan ge en relativ brist <\/p>\n

\tp\u00e5 ett eller flera av de \u00f6vriga.<\/font> Varning <\/p>\n

\ts\u00e4rskilt f\u00f6r billiga B-vitaminblandningar d\u00e4r <\/p>\n

\ttabletterna inneh\u00e5ller 50 mg eller 50 ug av allt <\/p>\n

\t– som att baka br\u00f6d av 1 dl mj\u00f6l, 1 dl j\u00e4st <\/p>\n

\toch och 1 dl f\u00e4nk\u00e5l.
\n<\/font>\u2022 Fettl\u00f6sliga <\/p>\n

\tvitaminer absorberas i tunntarmen tillsammans med matens <\/p>\n

\tfett och lagras sedan, huvudsakligen i levern. Ansamlingen <\/p>\n

\tg\u00f6r att de kan f\u00e5 en direkt gifteffekt, men <\/p>\n

\tverklig risk f\u00f6r rimligt friska vuxna f\u00f6religger <\/p>\n

\tf\u00f6rst vid l\u00e5ngvarigt intag (m\u00e5nader) <\/p>\n

\tav mycket h\u00f6ga doser.<\/font><\/p>\n

\u2022 Litteratur<\/a>:
\n\t Se t ex Antczak och Antczak (2001), Bergmark (1983),
\n\t Bolin och Gustaver (1960), Elkington och Hailes (2000),
\n\t Meyer (1952), Nilsson och Peterson (1998), Steinman
\n\t och Epstein (1995). Som kosttillskott: Davis (1977), Davis (1978), Mindell (1989), Nationalencyklopedins ordbok
\n\t (1995), Okholm (1989), Rosenberg och Feldzamen (1975),
\n\t Wilhelmsson (2003). Vitaminer en modesak: Svenska R\u00f6da
\n\t Korsets medicinska uppslagsbok (Stockholm, 1936). <\/span><\/div><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ing\u00e5ng till vitaminer och provitaminer som kan anv\u00e4ndas utv\u00e4rtes i kr\u00e4mer, salvor etc.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_angie_page":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"page_builder":"","_jetpack_feature_clip_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[5],"tags":[],"smart_filter_2fac79b0":[],"class_list":["post-9759","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ravaror"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/shenet.eu\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9759","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/shenet.eu\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/shenet.eu\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/shenet.eu\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/shenet.eu\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9759"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/shenet.eu\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9759\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":11300,"href":"https:\/\/shenet.eu\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9759\/revisions\/11300"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/shenet.eu\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9759"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/shenet.eu\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9759"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/shenet.eu\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9759"},{"taxonomy":"smart_filter_2fac79b0","embeddable":true,"href":"https:\/\/shenet.eu\/wp-json\/wp\/v2\/smart_filter_2fac79b0?post=9759"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}