Moderväxt
Luktviol (Viola odorata) – se där om växtens historia.
Synonymer
Luktviololja, viololja, luktviolextrakt, violextrakt, luktviol absolut, viol absolut
1) Viollbladsabsolut, violbladsextrakt
2) Violblomsabsolut, violblomsextrakt
Farmakopénamn
Oleum Violae, Aetheroleum Violae odoratae
CAS-nummer
90147-36-7
INCI-namn
1) Viola odorata leaf extract [“extract of the leaves “]
2) Viola odorata oil [“volatile oil obtained from the flowers”]
3) Viola odorata flower/leaf extract [“extract of the flowers and leaves”]
Engelska namn
1) Violet leaf absolute, English violet leaf absolute, garden violet leaf absolute, blue violet leaf absolute, sweet-scented violet leaf absolute
2) Violet absolut, violet flower absolute, English violet flower absolute, garden violet flower absolute, blue violet flower absolute, sweet-scented violet flower absolute
Förväxlingsrisk
• Iris absolut – iris kallas violrot
Tradition
Dofternas största flörtare har någon kallat violdoften. Luktämnena är kända för att trötta ut luktorganen så att man efter ett tag inte känner dem längre – och så plötsligt är de där igen, och åter borta. En av männens favoritdofter, enligt undersökningar.
Farmakopéerna
Luktviolens blomma, ört och rot har funnits på svenska apotek (använda framför allt som smakämne) men inte eterisk olja eller absolut.
Framställning
2) Violblomsextrakt: Blommorna extraheras med petroleumeter till en grön och vaxig concrète (ca 0,15 % av blomvikten). Ur denna extraheras absolut (35-40 % av concrètens vikt). Avfärgas ibland. Med enfleurage (utdrag i fett) får man en pomada med mycket naturtrogen violdoft. Vanligen fortsätter man och extraherar absolut ur pomadan. 20 % av viololjorna på marknaden är sådan absolut. Eterisk violblomsolja destilleras ur violblomspomada-absolut; man får ut 4-12 % av absolutens vikt. Destillering direkt ur blommorna ger oerhört litet utbyte – 0,003 %.
3) Hela plantan med blommor och blad extraheras.
Ursprung
• Europa: Italien, Frankrike.
Beskrivning
1) Violbladsextrakt: Absoluten är en tjock mörkgrön smörja som kan ge lösningar grön färg.
2) Violblomsextrakt: Absoluten är en tjock gulgrön olja. Den moderna Victoria-violen ger lite mörkare absolut än Parma-viol men alla violutdrag får mycket färg.
| Löslighet | • Olösliga i vatten. • Lösliga i 95 % alkohol, vegetabiliska oljor. |
|
||||||||||||||||||
| Innehåll | • De typiska violdofterna är två nära besläktade ketoner, iron och jonon, var och en med många derivat. | |||||||||||||||||||
| Varianter | • Eterisk violbladsdolja: Destilleras ur de gröna bladen. |
Ersättning
• Båda absoluterna är svåra att extrahera; i parfymeri använder man i stället ketonerna iron och jonon.
• Iris absolut är den vanliga naturliga ersättningen. En stark tinktur kan göras på irisrot.
Hållbarhet
Förvaras som alla eteriska oljor: mörkt, svalt och lufttätt.
Inköp We don’t sell, we tell!
Ej i Sverige.
Parfym
1) Violblad absolut: Mycket stark doft; grön och tyngre än blomoljan, jordig och bladig med pepprighet och blommighet i botten.
2) Violblom absolut: Söt, lätt kryddig doft som är lik blommans.
Flyktighet
1) Violblad absolut: Mellannot.
2) Violblom absolut: Toppnot.
Doftblandning
Båda absoluterna går väl ihop med blomdofter (hyacint, muskatellsalvia, tuberos) och örtdofter (basilika, dragon, kummin).
1) Violblad absolut: Bladoljan är inte god i sig, men nödvändig i små mängder (0,5-5%) i violdofter för att ge en grön violton.
Användning
Mycket använda i parfym, men “violdoft” är oftare irisrot absolut eller syntetisk. Tydlig violdoft finns t. ex. i Chanel no 19 (Chanel), L’Interdit (Givenchy), 1000 (Jean Patou), Jolie Madame (Balmain).
Hudvård
Både blad och blommor av viol är antiseptiska, inflammationshämmande och lätt lokalbedövande och har lång tradition som hudvårdsmedel – på sår och skador, eksem, variga utslag. Sammandragande på akne, stora och grova porer och brustna blodkärl.
Hudtyp
Känslig hy, fet hy.
Tandvård
Utdrag på både blad och blommor har använts för att behandla inflammerat tandkött (lite salicylsyra är antagligen det som gör dem lätt lokalbedövande).
Mat och dryck
Framför allt har violblommorna använts som färgämne. För violsmak i godis används syntetika.
Invärtes bruk
Blad och blommor är kraftfullt slemlösande på andningsorganen, urindrivande och laxerande.
Giftighet
Överdosering av blad och blommor ger illamående, kräkningar och diarré.
• Nätpublikationer: European Commission: Cosing: Cosmetic ingredients and substances (2009 01 18).