– Nå ja, Bailey får förstås fingranska den med tanke på eventuella fingeravtryck. Det är för jäkligt med den där parfymen. Man kan inte nosa sig till någonting annat.
Alleyn hukade sig djupt och satte näsan intill burken med Krevad.
– Jag känner till den där smörjan, sa han. Den är något av det starkaste som finns, och enligt min mening borde den inte få förekomma i marknaden med aldrig så många varningar på etiketten. Huvudingrediensen tycks vara hexaetyltetrafosfat.
– Jaha, jo visst, muttrade Fox.
– Det är ett kontaktgift och mycket långlivat.
Han stoppade om lakanet igen, reste sig och kastade en blick på raden med plantor i fönsternischen.
– Här har vi det igen. De är angripna av bladlöss och röd spindel.
Han stirrade förstrött på Fox.
– Så vad gör hon, broder Fox? Hon kommer upp hit mitt under pågående kalas iförd sin bästa röda tyllstass och alla sina briljanter och sätter i gång med att bespruta sina azaleor.
– Besynnerligt, sa Fox. Det var det jag tyckte.
– Mycket mystiskt.
INgaio Marsh: Förrädisk doft (engelska originalet 1960)