Copaivaträd

Trädet kan bli så fullt av balsam att det spricker med en smäll.

Synonymer
Copaiva, kopaiva, copaiba, kopaiva

Botaniska namn
Copaifera officinalis L., Copaifera guianensis och andra Copaifera-arter

Engelska namn
Copaiba, balsam copaiba, balsam of capivy, copaiva, copahu balsam, compaif, colocai, gamelo, Jesuit’s balsam, Maracaibo balsam (Venezuela), para balsam (Brasilien)

Andra namn
Romanska språk
Copahier, copaiba, copahu (franska), copaiva (portugisiska)
Andra språk
Kopaiva (tyska), copaiba, copaiva (tupispråket Paraguay), kupauba (guaranispråket Brasilien)

Besläktade
Många hartsrika träd går under namnet copaiva och används på samma sätt för att framställa liknande balsam och eterisk olja. Sorter från Västindien ger sämre balsam.
• Copaifera coricea
• Copaifera guyanensis
• Copaifera langsdorffinii = Copaifera lansdorffii
• Copaifera leticulate
• Copaifera multijuga
• Copaifera reticulata

Ej besläktade
• Afrikansk copaiva (Daniella thurifera)
• Afrikansk copaiva (Hardwickia pinnata). Östasien.
• Illurinbalsamträd (Hardwickia Mannii): Hartsen kallas copaivabalsam.

Beskrivning
• Träd: Upp till 18 m högt. I håligheter i stammen bildas harts. Trycket från den kan bli så starkt att trädet spricker med en smäll. 
• Blad: Bladen påminner om fläderträdets (spetsigt äggformade, motsatta i par).
• Blomma: Också blommorna påminner om fläder – mycket små, gulvita, samlade i stora platta flockar.

Odling och bruk

Skörd
• Harts: Balsam avtappas genom att man hugger eller borrar hål i stammens nedre del. Ett enda träd kan ge 15 kilo som kan variera mycket i färg och konsistens.

Utbredning
• Amerika: Vilt i Sydamerika (Brasilien, Guyana, Venezuela).

Växtdroger och beredningar
Copaivabalsam (balsam)
Copaivaessens (hartsolja)

Historia
Namnet
Copaifera efter tupispråket (Paraguay) copaiba, copaiva = copaivaträd, copaivabalsam, sammansatt av copa = balsam, och iba = träd.
Officinalis = officinell, efter latin officina = verkstad, tillverkningsställe, apotek, alltså ett officinellt apoteksläkemedel.
Ursprung
Västindien och Syd-Amerika, särskilt Brasilien.
Europa
Européerna har känt till trädet sedan slutet av 1400-talet då balsamen genast efter Kolumbus resor började exporteras från Västindien till Europa.

Litteratur: Se t ex Corneliuson (2000), Gentz ovh Lindgren (1946), Jönsson (1910), Jönsson och Simmons (1935), Lindgren (1918), Meyer (1952), Pharmacopea suecica (1775), Svenska farmakopén (1901).