Moderväxt
Copaivaträd (Copaifera officinalis, Copaifer guianensis och andra arter)
Synonymer
Copaivabalsam, copaivaharts, copaibabalsam, kopaivabalsam, copaibaharts, kopaivaharts, copaiva oleoresin
Farmakopénamn
Copaiva, Copaiba, Balsamum copaiferarum, Balsamum copaiva, Balsamum copaivae
CAS-nummer
9000-12-8, 8001-61-4
INCI-namn
Copaifera officinalis resin [“oleoresin obtained from Copaifera officinalis”]
Engelska namn
Copaiva balsam, copaiva balm, copaiva oleoresin, balm of copaiba, balsam of cobaiba, Cobahu balsam, Cobahu balm, Jesuit’s balsam, Jesuit’s balm, Maracaibo balsam, para balsam (från Brasilien), Maracaibo balsam (från Venezuela), Angostura balsam (från Venezuela)
Andra namn
Romanska språk
Copahier, copaiba, copahu (franska), copaiva (portugisiska)
Nordiska språk
Copaivabalsam (norska)
Andra språk
Kopaiva (tyska), copaiba, copaiva (tupispråket Paraguay), kupauba (guaranispråket Brasilien)
Tradition
Konstnärens copaiva
Balsamen var under hela 1800-talet närmast ett universalmedel inom oljemåleriet – den gjorde färgen hållbar och fick den att torka långsamt, jämnt och utan rynkbildning. Vidare experiment med den eteriska oljan slutade dåligt men båda överlevde inom restaureringstekniken: Både balsamen och den eteriska oljan har förmågan att liva upp gammal död oljefärg genom att återställa ogenomskinlig linoxyn som bildas i kokt linofrölja.
Farmakopéerna
Fanns med i alla upplagor av den svenska farmakopén (1775-1946). Balsamen började tas upp i farmakopéerna på 1600-talet. Under 1800-talets andra hälft var den t. ex. officinell i Norge (1854,1879) och Danmark (1868), Frankrike (1866), Storbritannien (1867), Österrike (1869), Tyskland (1872) och USA (1876).
Framställning
Ursprung
Amerika (Brasilien, Venezuela), mest från vilda träd; sämre sorter från Västindien.
Beskrivning
Färsk balsam är tunn och färglös till svagt gul med kryddig lukt. Senare tjocknar den till sirapskonsistens och blir genomskinligt guldgul, brungul till brungrå. Lukten ska förbli aromatisk; svenska farmakopéer påpekar att balsamen inte ska avge terpentinlukt vid upphettning. Smaken är skarp och något bitter.
Mått och vikt
100 ml väger 88-97 gram; blir tyngre med tiden. 100 gram = 114-104 ml.
Löslighet
• Så gott som olöslig i vatten.
• Ammoniak: 2 delar balsam i 1 del 10 % ammoniak ska när det värms lätt i slutet kärl bli klar och förbli klar även vid avkylning med isvatten under 30 minuter, sägs i svenska farmakopéer.
• Lättlöslig i absolut (98-99 %) alkohol, d.v.s. lösligt i 10 delar eller mindre.
• Löslig i sin egen eteriska olja, copaivaessens.
pH och inkompatibiliteter
• Alkohollösning (1 volymdel i 10 volymdelar 94 % alkohol) har neutral reaktion (pH 6-8).
Innehåll
• Eteriska copaivaolja: 33-50 % av balsamens vikt, mer ju färskare balsamen är. Para, en rätt tunnflytande balsam från Brasilien innehåller 60-90 % eterisk olja, de tjockare Maracaibo och Angostura från Venezuela bara ca 40 %.
• Hartssyror som bensoesyra och kanelsyra.
Hållbarhet
Förvaras torrt och skyddat mot ljus i väl slutet kärl.
Inköp We don’t sell, we tell!
Sällan eller aldrig i svenska butiker.
Parfym
Frisk, kryddig, pepprig doft med sötma – som blyertspenna har någon sagt. Terpentinlukt, särskilt tydlig vid uppvärmning, är tecken på dålig kvalitet.
Flyktighet
Avdunstar ganska långsamt.
Doftblandning
Fixatör som går bra ihop med söta blommiga dofter (cananga, geranium, jasmin, vanilj, viol, ylang-ylang), liksom med de kryddiga cassia, kanel och kryddnejlika. Tillsammans med patchouli den för att förbättra trädofter.
Användning
Som luktmaskör i t. ex. tvättmedel och som doftämne i kryddiga och träiga parfymer (upp til 0,8 %). Används mycket som fixatör. En balsamtinktur på copaiva kan bli en utmärkt fixerande grundsprit i alkoholbaserad parfym.
Rumsdoft
För rökelsemetoder med glöd eller låga, se under Rumsdoft på samlingssidan Hartser.
• Rumsparfym: Balsamen är en mycket bra fixatör i pomandrar, potpourrier och rökelser.
Hudvård
Balsamen är antiseptisk och kom först till Europa som sårläkemedel. Bl. a. har den använts i folkmedicin för att behandla hemorrojder.
Fast tvål
Fungerar bra som tvålparfym, särskilt som fixatör av andra doftämnen. Passar t. ex. bra med cassia, kanel och kryddnejlika.
Förtvålningstal
Förtvålningstal 80-92, d.v.s. det krävs 90-92 gram kaliumhydroxid för att förtvåla ett kilo balsam.
Hudreaktion
Överkänslighetsreaktioner är ovanliga men kan förekomma.
Invärtes bruk
I Brasilien varifrån balsamen kommer används den vid luftvägsbesvär och gonorré. I Europa blev den ett läkemedel i hostmedicin (lämpllig sirapskonsistens) och vid urinvägsinfektioner, i folkmedicn mot kronisk diarré och bronkit. Som medel för urinvägarna konkurrerades den till stor del ut av sandelträolja under 1800-talets andra hälft men användes tills sulfa och penicillin kom på marknaden på 1940-talet.
Giftighet
Stora doser framkallar kräkningar, diarré och hudutslag (nässelfeber) och skadar njurarna.
• Nätpublikationer: Felter och Lloyd (1898, 1900): King’s American Dispensatory (2003 12 22). Cleve (1883): Kemiskt handlexikon (2008 07 07). European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2009 11 05).