Vintergröna eterisk olja

Frisk myntalik doft, vanlig i liniment, t ex tigerbalsam.

Moderväxt
Vintergröna (Gaultheria procumbens och andra arter)

Synonymer
Gaultheriaolja, vintergrönolja, tuvvaktelbärolja

Farmakopénamn
Aetheroleum gaultheriae, Oleum gaultheriae

CAS-nummer
90045-28-6

INCI-namn
Gaultheria procumbens [“volatile oil obtained from the leaves”]

Engelska namn
Wintergreen oil, aromatic wintergreen oil, oil of wintergreen, oil of gaultheria, gaultheria oil, squaw vine oil, partridge vine oil, checkerberry oil, oil of partridgeberry, oil of teaberry, teaberry oil

Andra namn
Romanska språk
Gauthérie couchée, huile de wintergreen, huile essentielle de wintergreen, essence de wintergreen (franska)
Nordiska språk
Vintergrønolie (danska)
Andra språk
Wintergrünöl, ätherisches Wintergrünöl (tyska)

Tradition
Bladen från denna nordamerikanska växt började användas i Europa i slutet av 1700-talet. Oljan började destilleras i början av 1800-talet på USA:s östkust; det första omnämnandet i text är från 1818. Undan för undan kom den att ersättas av olja ur körsbärsbjörk (Betula lenta) som är mycket lik, och vid 1800-talets slut ersättes båda alltmer av metylsalicylat, som de till nästan 100 % består av.
Farmakopéerna
Oljan har inte varit officinell i Sverige; man har valt att använda bladen och sedan huvudingrediensen metylsalicylat i stället. Officinell i USA på 1880- och 90-talen (U.S.P. 1880).

Framställning

Växten luktar inte mycket och det är inte bären som används trots namnet tuvvaktelbärolja. Doftämnet frigörs under påverkan av ett enzym när blad och blommor får dra i varmt vatten. Därefter ång- eller vattendestilleras växtdelarna i 5-6 timmar; det mesta (0,5-1 % av vikten) fås under de första tre timmarna.
Ursprung
• Amerika: USA.
• Asien: Mycket kommer idag från Asien (Kina, Nepal).

Beskrivning
Färglös eller gul, någon gång rödbrun olja med skarp och söt smak.

Mått och vikt
100 ml väger 117-119 gram. 100 gram = 85-84 ml. Kokar vid 218-221°.

Löslighet
• Olöslig i propylenglykol, så gott som olöslig i rumstempererat vatten (1.400 delar krävs).
• Lättlöslig i 70 % alkohol (löses klart i 5-7 delar) och löses under alla förhållanden i 96 % alkohol.
• Löses ganska bra i vegetabilisk olja, flytande paraffin, eteriska oljor.
pH och inkompatibiliteter
Tål inte alkalier.

Innehåll • Nästan bara metylsalicylat, men bara nästan – vintergrönolja och ren metylsalicylat luktar inte riktigt likadant.
Doftämnen
Estrar  
metylsalicylat 98-99 %
Varianter • Vintergrönextrakt: INCI-namn: Gaultheria procumbens leaf; samma CAS-nummer som den eteriska oljan. Extraheras ur bladen.

Ersättning
Metylsalicylat ersätter nästan alltid vintergrönolja idag.
• Eterisk olja från amerikansk körsbärsbjörk (Betula lenta – en helt annan sak är björkolja från vår vanliga björk Betula alba) används ibland för att späda ut vintergrönolja men framför allt i stället för den. De två oljorna är nästan identiska förutom att oljan från körsbärsbjörk är optiskt inaktiv.
Mineralolja har använts till utspädning men är lätt att upptäcka eftersom oljan då blir olöslig i alkohol och också blir mycket lättare.

Hållbarhet
Förvaras som alla eteriska oljor: mörkt, svalt och lufttätt. En del plastkärl, t. ex. av polystyren, lämpar sig inte för förvaring av preparat med metylsalicylat. Oljan har en viss konserverande effekt, därav den vanliga kemisk-tekniska användningen, t. ex. i klister.

Inköp We don’t sell, we tell!

Hos importörer av eteriska oljor för runt 50 kr per 10 ml och till ungefär samma pris i hälsokostbutiker.

Parfym

Doftbeskrivning
Fantastiskt frisk och lite träig myntalik doft med sötma i botten.
Tänk på Björnklister!
Flyktighet
Toppnot.

Doftblandning
Passar med andra friska dofter (oregano, timjan, pepparmynta och andra myntor) och också en del söta (vanilj, ylang-ylang
) och kryddiga (kanel, kryddnejlika).
Användning
Kan förekomma i skogsdofter, myntadofter och gröna dofter.

Rumsdoft
• För luftvägarna: Ingår i naturmedlet Oleum Basileum.

Hudvård

Hudläkemedel
Vintergröna har använts i sårsalvor på infekterade sår.
Rengöringsmedel
Idag förekommer oljan i ansiktsmasker, där den sägs rengöra huden på djupet.

Tandvård
Frisk ingrediens i tandkräm .

Massage
“Använd vid reumatiska lidanden, men har sin största användning vid parfymberedning”, berättar en svensk medicinhistoriker om oljan i mitten av 1900-talet. Lokalbedövande, t. ex. i tigerbalsam. Oljan används inte i aromaterapi.

Fast tvål
Används i tvålparfym .

Hudreaktion
Hudirriterande, vilket är skälet till att det fungerar smärtstillande i liniment. Kan ge överkänslighetsreaktioner. 

Mat och dryck
Används i USA för att smaksätta läkemedel, drycker (öl, coladrycker), tuggummi och annat godis (upp till 0,04 %).

Invärtes bruk
Oljan har använts invärtes, bl. a. vid gonorré i doseringen 5-10-30 droppar – med ett ständigt öga på hjärtat.

Giftighet
En av de giftigaste eteriska oljorna – 15 ml kan döda en vuxen, 5 ml ett barn. Symptom som med metylsalicylat och salicylsyra: dåsighet, dunkande blod, öronsusningar, synstörningar, delirium och, till skillnad från salisylsyra, koma innan döden inträder.

Miljö
Olja från traditionellt odlad vintergröna finns att få.

Litteratur: Se t ex Färnlöf och Tunón (2001), Gentz och Lindgren (1946), Lawless (1992), Meyer (1952).
Nätpublikationer: Felter och Lloyd: King’s American Dispensatory (1898, 1900) (2003 12 22). European Commission: Cosing: Cosmetic ingredients and substances (2009 01 18).