Gullvivedekokt

Framför allt har dekokt på gullviva använts på sår.

Moderväxt
Gullviva (Primula veris)

Farmakopénamn
Decoctum primulae

Engelska namn
Decoction of primrose

Framställning
Finhackad rot kokas. Filtreras .

Mått och vikt
Beräkna som vatten – 100 ml väger ca 100 gram

Löslighet
• Olösligt i oljor och eteriska oljor.
• Kan blandas obehindrat med vatten, glycerin och alkohol.

Innehåll
Dekokten löser ut bland annat
• Saponiner av triterpentyp (upp till 2 % i blommor och blad, 5-10 % i torkad rot i form av primulasyra).
• Lite garvämne, som i alla växter.
• Flavonglukosider. I torkad rot ombildas de till metylsalicylat.

Varianter
• Också blommorna kan användas, men då kokar man inte utan gör en infusion.

Hållbarhet
Dekokten kan hålla sig ca en vecka i kylskåp. Ska den förvaras längre tid eller användas som råvara i andra beredningar måste den konserveras.

Hudvård

Hudläkemedel
Till omslag på sår. Den lilla mängden metylsalicylat gör avkoket lätt antiinflammatoriskt. Arvid Månsson på 1600-talet: Den som tvättar sitt ansikte med detta vattnet då fördriver det fläckarna där av.

Hudtyp
Bra förr torr hy.

Invärtes bruk
Stimulerar slemavsöndringen i bronkerna, löser och befordrar transporten av slem – vid torr hosta och bronkit. Te på hela växten också druckits som nervlugnande medel. Roten har ansetts vara bra vid melankoli, yrsel och sömnlöshet.

Giftighet
Inte vid normalt bruk. Överdsosering retar slemhinorna i mage och tarm, vilket ger illamående, kräkningar och diarré.

Recept

Recept I
• Vatten – 1 kopp
• Gullviva – torkade blommor 2-4 gram, eller torkad rot – 0,5-1 gram
Får koka upp.
(Källa: Nielsen 1991)

• Litteratur: Se t ex Bergmark (1983), Bruhn och Eneroth (2000), Juneby (1977), Juneby (1999), Nielsen (1991), Lindeberg (1982), Lindeberg (1988), Lindgren (1946), Månsson (1987), Stary och Jirasek (1975), Stevenson (1979), Stodola och Volak (2000). .