Valeriana eterisk olja

Unken doft med inslag av ört - hankatter älskar den.

Moderväxt

Valeriana (Valeriana officinalis med underarter)

Synonymer
Valerianaolja, falsk nardolja

Farmakopénamn
Aetheroleum valerianae, Oleum valerianae, Valerianae aetheroleum

CAS-nummer
1) 97927-02-1 2) 8057-49-6

INCI-namn

1) Valeriana officinalis collina root oil [“essential oil obtained from the root of the valerian, Valeriana officinalis collina”]
1) Valeriana officinalis collina root extract [“extract obtained from the root of the valerian, Valeriana officinalis collina”]
2) Valeriana officinalis rhizome/root extract [“extract of the rhizome and roots of the valerian, Valeriana officinalis”]

Engelska namn
Valerian oil, European valerian oil, common valerian oil, Belgian valerian oil, valerian root oil, fragrant valerian oil, garden valerian oil, baldrian oil, false nardus oil

Andra namn

Romanska språk
Huile essentielle de valériane, huile de valériane (franska)
 Nordiska språk
Baldrianolie (danska)
Andra språk
Baldrianöl, ätherisches Baldrianöl (tyska)

Förväxlingsrisk
• Nardessens – kallad falsk valerianaolja, medan valerianaolja kan kallas falsk nardolja!

Tradition
Valerianaörten är gammal som läkeväxt i både öst och väst. Från 1500-talet finns beskrivningar av hur färsk och torr rot destilleras med vatten och vin.

Framställning

Vatten- eller ångdestillering av torkad och skalad rotstock och rot, vilket ger 0,2-2 % av vikten i form av eterisk olja. Underarterna sambucifolia och officinalis ger upp till 1,55 % underarten collina upp till 0,85 %.
Ursprung
• Europa: Belgien, Frankrike, forna Sovjetunionen.
• Asien: Kina. I Sverige kan man köpa “ostasiatisk”.

Beskrivning
Färsk olja är ljusgul, tunn och lättflytande, senare blir den olivgrön eller brun, tjocknar och får obehaglig lukt.

Mått och vikt 100 ml = 94-98 gram. 100 gram = 107-102 ml. 1 ml = 30-35 droppar. 
Doftämnen ssp. officinalis ssp. collina
Terpener    
L-kamfen   4-7 %
karyofyllen    
L-limonen    
L-pinen    
Alkoholer       
borneol    
Ketoner    
Estrar    
bornylacetat 2-36 % 22-24 %
bornylformiat    
bornylisovalerianat    
myrtenylacetat spår-9 % 6-8 %
Löslighet • Så gott som olöslig i vatten.
• Löslig i 95 % alkohol, vegetabiliska oljor.
Innehåll

• Huvudinnehållet är estrar, med högsta halterna i underarten collina. Därutöver finns terpener, alkoholer och ketoner samt många ämnen som är egna för valeriana:
• Valepotriater är en grupp förestrade syror som finns i färsk och torkad rot med upp till 2 %. De är mycket instabila och nästan inget av dem blir kvar i tinkturer och extrakt. En vanlig uppgift är att valepotriaterna står för 2/3 för valerianas lugnande effekt medan den eteriska oljan ska svara för den resterande tredjedelen, som kommer långsammare men varar längre. 
• Oljans aktiva ämne och det som ger den mesta lukten är karboxylsyran isovaleriansyra (0,3-3 %).
• Därtill innehåller oljan många ytterligare ämnen som är egna för valeriana, t. ex. alkaloiderna valerianin och actinidin (upp till 0,05 %).

Varianter
• Valeriana concrète och absolut: Extraheras med lösningsmedel ur rotstocken.

Ersättning
• Nardessens: Växterna är besläktade och av misstag eller i brist på nard har man ofta tagit till valeriana och istället för valeriana har man tagit nard.

Hållbarhet
Förvaras som alla eteriska oljor: mörkt, svalt och lufttätt.

Inköp We don’t sell, we tell!
Hos importörer av eteriska oljor för runt 75 kr per 10 ml och till ungefär samma pris i hälsokostbutiker.

Parfym

Doftbeskrivning
Lite kväljande jorddoft med inslag av trä, krydda och mysk. Bra olja ska ha en örtig grön toppnot som påminner lite om kamfer. Oljans starkast luktande ämne isovaleriansyra uppfattas som extremt obehaglig: I en undersökning där försökspersonerna fick klassa doftämnen på en skala från -10 (extremt obehaglig) till +10 (extremt behaglig), fick isovaleriansyra värdet -10.
Flyktighet
Mellannot.
Doftblandning
Det är svårt att tänka sig att denna unkna doft är användbar i parfym, men i små mängder har den sitt värde. Den går bra ihop med den likaledes jordiga ekmossa och med friska dofter (lavendel, mandarin, petitgrain, rosmarin) och en del lite tyngre (cederträ, ekmossa, patchouli, viol).
Användning
Valeriana kan ingå i skogiga och mossiga dofter typ chypresdofter och fougères, tobaks- och läderdofter.

Rumsdoft

• Rumsparfym: I luft mättad med valerianaessens dödas tyfusbaciller på 45 minuter.
• insektsmedel: Nej, men inget har sådan dragningkraft på hankatter som valerianarot.

Hudvård

I europeisk örtmedicin har örten använts på sår och utslag. “Valeriana” ska ha använts på blåmärken i Kina men i vilken form framgår inte.

Hårvård
Spritextrakt av roten sägs vara effektivt mot mjäll.

Massage
I Kina har man använt den eteriska oljan på ryggont.

Bad
Lugnande och avslappnande kvällsbad. Bra vid huvudvärk.

Hudreaktion
Brukar inte irritera huden men överkänsliga kan reagera på oljan.

Mat och dryck
Oljan används som smakämne i både mat och dryck, t. ex. i öl och äpplesmaker, samt i tobak..

Invärtes bruk
Små doser invärtes sänker blodtrycket, större doser (5-6 droppar) verkar kramplösande på kolik, magkramp, mensvärk och allmän muskelspänning. Ett tag prövade man att injicera den eteriska oljan och fann att den var psykiskt stimulerande och blodtrycksstegrande i låga doser medan större doser hämmade reflexerna. Många utdrag av valeriana ingår i lugnande och sömngivande naturmedel.

Giftighet
En av de minst giftiga eteriska oljorna.
Valerianapreparat kan försämra reaktionsförmågan, i sällsynta fall orsaka hyperaktitet. Överdosering kan ge yrsel, övergående utmattning, buksmärtor, tryck över bröstet, darrningar i händerna, baksmälla. Långvarigt bruk kan vara tillvänjande med abstinensbesvär som huvudvärk, svårigheter att somna, oro, retlighet, störd hjärtverksamhet. Kan eventuellt förstärka effekter av lugnande medel.

Miljö
Olja av vildväxande ört finns att få.

• Litteratur: Se t ex Bergmark (1983), Bruhn och Eneroth (2000), Färnlöf och Tunón (2001), Gentz och Lindgren (1946), Juneby (1977), Juneby (1999), Lawless (1992), Lindeberg (1982), Lindeberg (1988), Lindgren (1918), Ljungdahl (1953), Meyer (1952), Nielsen (1991), Stary och Jirásek (1975), Stodola och Volák (2000), Valnet (1992), Vron (1997). Hedoniskt värde: Bresle och Stenson (2002), Bresle (1986) som refererar till en undersökning av Dravniek et al (1979).
• Nätpublikationer: European Commission: Cosing: Cosmetic ingredients and substances (2009 01 18). Cat.inist: Composition of the essential oils from underground parts of Valeriana…. (2009 01 18).