Salpeter

Synonymer

1) Kalisalpeter, kaliumnitrat, vanlig salpeter, salpeter, kali, nitrum, prismatisk salpeter, salpetersyrat kali, bengalisk salpeter
2) Natronsalpeter, natriumnitrat, Chilesalpeter, Chilesalt, salpetersyrat natron, kilosalt, kubisk salpeter, tärningssalpeter
3) Kalksalpeter, kalciumnitrat, Norgesalpeter
4) Ammoniaksalpeter, ammoniumnitrat, Ljungasalpeter, Köpingesalpeter, ammonsalpeter, salpetersyrad ammoniak

Farmakopénamn
1) Nitrum (rå), Nitrum crudum (rå), Nitrum prismaticum, Nitrum purificatum, Nitras kalicum depuratum, Nitras kalicus depuratus, Nitras kalicus, Kalii nitras
2) Natrii nitras, Nitrum cubicum
4) Nitrum flammans

CAS-nummer
1) 7757-79-1
2) 7631-99-4
4) 6484-52-2

INCI-namn
1) Potassium nitrate
2) Sodium nitrate
3) Ammonium nitrate

E-nummer
1) E 252 Kaliumnitrat
2) E 251 Natriumnitrat

Engelska namn
1) Potassium nitrate, nitre, salpetre, saltpeter
2) Sodium nitrate, nitric acid, sodium salt
3) Calcium nitrate
4) Ammonium nitrate, saltpeter, salpetre

Andra namn

Förväxlingsrisk
• Soda: Nitro, nitrum före ca 1600 = soda, efter 1600 = salpeter

Redan det fornsvenska namnet var salpeter, av latin sal = salt, och petra = sten, klippa; alltså med betydelsen stensalt, klippsalt. Idag är alla sorterna framför allt gödningsmedel (nitrater som tillför kväve till jorden) men salpeterns historia är krigisk.
Alkemisk salpeter
Det första kända omnämnandet av salpeter är från sumeriska kilskriftstavlor från 3000 f. Kr. På 700-talet beskrev den arabiske kemisten Geber hur salpeter vittrade fram på stenar och murbruk; länge dess enda kända förekomst i naturen. Han gav också anvisningar om hur salpetersyra kunde framställas ur salpetern, följda in på 1900-talet. Alkemisterna fascinerades av sambandet mellan guld och salpeter. En väldig kraft måste ligga fördold i den eftersom inte ens den starkaste saltsyra kunde lösa guld förrän den tillsatts salpeter (kungsvatten). Symbolen blev därför guldets solring, med pricken i centrum ersatt av ett snedstreck.
Nitrum
Nativ soda (av egyptier, araber, greker, romare och övriga européer kallat nitrum) vittrar fram ur jordar på samma sätt som salpeter (sal nitri, sal nitrum). När nativ soda började kallas “soda” i Europa i slutet av 1500-talet fick salpeter överta det kortare namnet nitrum. Alltså; nitrum före 1600 = soda, nitrum efter 1600 = salpeter.

1) Kalisalpeter (kaliumnitrat, vanlig salpeter)
Benämningen kalisalpeter dyker upp i svenskan först 1835; dessförinnan kallades det vanlig salpeter eller helt enkelt salpeter. Det var denna typ som användes som läkemedel i Babylonien runt 3000 f. Kr. I Kina har det använts sedan åtminstone 800-talet; det första kända krutreceptet därifrån är från 1044. I Europa beskrevs och salpeter och dess användning först av italienare, bl. a. till frysblandningar och på 1200-talet i krut. Man började med importerad kinesisk men uppfann snart sätt att framställa den själva.
Kalisalpeter är alltså den salpeter som använts till svartkrut, även sedan man hittat andra sorter eftersom det håller sig torrt bra. I Sverige sattes framställningen i system av Gustav Vasa, som skickade ut särskilda salpetersjudare i riket med uppgift att leta upp “salpeterjord” ur vilken salpetern kunde framställas direkt på platsen. Salpeterjordarna fanns särskilt under ladugårdar där marken dränkts in med urin och gödselvatten och på andra platser med kvävehaltig jord, t. ex. i närheten av kyrkogårdar. Hur man for fram med dessa på Gustav Vasas tid har prästmannen Olaus Magnus en del att säga om 1555:

Senare byggdes fasta salpeterhus där bönderna var skyldiga att göra dagsverken, bistå med skjutsning och i övrigt hjälpa till. 1634 omvandlades dagsverkena till en skatt in natura men salpetersjuderistaten, plikten att bidra till landets salpeterbehov, fanns kvar till 1867. Liknande tillverkningstvång förekom i de tyska småstaterna.
2) Natronsalpeter (natriumnitrat, Chilesalpeter)
Denna sort blev känd i Europa 1683 då en tysk professor berättade om den i en skrift. 1821 upptäcktes stora fyndigheter i Chile och storskalig brytning kom igång snabbt. Spanska vicekungar hade monopol på hanteringen och exporten tills chilenarna slängde ut dem. Salpeterkriget 1879-1883 var det värsta kriget i Sydamerika någonsin. Striden om fyndigheter längs Stilla havskusten stod mellan å ena sidan Chile och å andra sidan Bolivia och Peru. Namnet Chilesalpeter berättar vilken sida som segrade. Nästa strid var ekonomisk med den nya kalksalpetern som motståndare. I början av 1900-talet kom nästan halva världsproduktionen av salpeter från de naturliga fyndigheterna i Chile, kring 1925 bara en fjärdedel.

1926

3) Kalksalpeter (kalciumnitrat, Norgesalpeter)
Benämningen Norgesalpeter kommer av att en norrman 1903 uppfann ett sätt att binda luftens kväve. Genom detta blev det möjligt att tillverka salpeter med en ny metod; att den var mycket energikrävande var inget hinder för Norge som hade gott om vattenkraft. I och för detta grundade uppfinnaren företaget Norsk Hydro 1905. Ungefär samtidigt började salpeter tillverkas också i Tyskland. Industrin blev enormt viktig under andra världskriget eftersom den också gav kväve till ammunitionsfabrikerna; ett gott skäl att ockupera Norge. Efter kriget blev kalksalpetern framför allt ett konstgödsel. Den norska framställningsmetoden ersattes av andra men kalksalpetern går fortfarande under namnet Norgesalpeter.
4) Ammoniaksalpeter
Denna är som kalksalpetern en industriprodukt. I Sverige har den tillverkats sedan 1913 men benämningarna Ljungasalpeter och Köpingesalpeter har inte etablerats i världsspråken.
Farmakopéerna
1) Kalisalpeter (kaliumnitrat, vanlig salpeter)
De svenska apotekens salpeter var kalisalpeter och så förblev det även sedan andra hittats och uppfunnits. Farmakopén upptog från första t.o.m. sjätte upplagan (1775-1845) två kvaliteter, råsalpeter och renad salpeter som apoteken hade att själva kristallisera om ur råformen. I sjunde upplagan (1869) ersattes de av renad salpeter som fick köpas in färdig från industrin. Sådan finns fortfarande att köpa men hör till de varor som gör apotekspersonalen ytterligt brydd och misstänksam vid förfrågan.
2) Natronsalpeter (natriumnitrat, Chilesalpeter)
Också natronsalpeter infördes 1869 men försvann redan i upplagan därpå 1901.

Framställning

Beskrivning
Alla är färglösa till vita kristaller och säljs som kristalliniska pulver eller pärlor. Kylande saltartad smak. Luktlösa men kan avge en frän lukt när de bränns.
1) Kalisalpeter (kaliumnitrat, vanlig salpeter): Kristalliserar i ihåliga prismor, därav namnet prismatisk salpeter. Smälter vid 334°. Avger syre när det hettas upp och övergår då till kaliumnitrit. Färgar en låga violett. Inte så fuktupptagande utan håller sig torrt bra = bra till krut.
2) Natronsalpeter (natriumnitrat, Chilesalpeter): Kristalliserar i färglösa kubformade kristaller, därav namnet kubisk salpeter. Smälter vid 307°. Fuktkänsligare än kalisalpeter = inte så bra till krut, men billigare.
3) Kalksalpeter (kalciumnitrat, Norgesalpeter): Starkt hygroskopiskt, d.v.s. tar lätt upp fukt från luften.
4) Ammoniaksalpeter: Hygroskopiskt. Smälter vid 166°.

Löslighet
1) Kalisalpeter (kaliumnitrat, vanlig salpeter)
• Nästan olösligt i alkohol.
• Lättlösligt i kallt vatten (4 delar), mycket lättlösligt i kokande (0,5 delar). Salpeterlösning enligt standardreceptet brukar göras med 1 del salpeter och 10 delar vatten. Svenska apotek använde 1 del salpeter och 4 delar vatten, d.v.s. en mättad lösning. Vattenlösningen ska vara klar och färglös.
2) Natronsalpeter (natriumnitrat, Chilesalpeter)
• Lättlöslig i rumstempererat vatten (löses i mindre än 1 del).
4) Ammoniaksalpeter
• Mycket lättlösligt i vatten och under stark temperatursänkning; används i köldblandningar.
pH och inkompatibiliteter
1) Kalisalpeter (kaliumnitrat, vanlig salpeter)
• Vattenlösning 1+10 ska vara neutral (pH 6-8). 

Innehåll
1) Kalisalpeter (kaliumnitrat, vanlig salpeter)
Grundämnena kalium (ca 40 %), kväve (14 %) och syre. Livsmedelsbutikens salpeter är ren, ej att förväxla med salpetersalt: lika delar kalisalpeter och vanligt salt samt lite klumpförebyggande kalciumsilikat.
2) Natronsalpeter (natriumnitrat, Chilesalpeter)
Grundämnena natrium, kväve och syre. Caliche består till 15-70 % av natronsalpeter, vanligen runt 30-40 %, resten är andra salter som kalisalpeter och koksalt. Råsalpetern är renare; runt 94 % natronsalpeter.
3) Kalksalpeter (kalciumnitrat, Norgesalpeter)
Grundämnena kalcium, kväve och syre. Säljs framför allt som konstgödsel (“15,5 % snabbverkande nitratkväve”) och är då uppblandat med kalk (kalciumkarbonat) p.g.a. sprängrisken och 5-15 % andra ämnen som gör det mindre fuktupptagande.

Ersättning
1) Kalisalpeter (kaliumnitrat, vanlig salpeter)
• Salpeter som glödmedel, t. ex. i rökelsepulver: Upp till hälften av salpetern kan ersättas med socker, men det fungerar inte riktigt lika bra. Observera att blandningar av salpeter + socker kan vara riskabla och istället för glöd ge en kraftig låga.
• Salpeterlösning som glödmedel, t. ex. till rökelsepapper: Samma mängd alun kan ersätta salpeter.
• Salpetersalt: Kan inte ersätta salpeter; se om Innehåll ovan.

Hållbarhet
Förvaras torrt. Kalisalpeter (kaliumnitrat, vanlig salpeter) håller sig torrt bäst. Har viss konserverande verkan.

Inköp We don’t sell, we tell!
1) Kalisalpeter (kaliumnitrat, vanlig salpeter)
På apotek för runt 235 kr per 100 gram. På kryddhyllan i livsmedelsbutiken för runt en femma per 30 gram. Se till att det är salpeter, inte salpetersalt.
3) Kalksalpeter (kalciumnitrat, Norgesalpeter)
Den sort som mest säljs som konstgödsel, i handelsträdgårdar för runt 90 kr per 10 kilo.

Rumsdoft

• Rumsparfym: 3-6 % salpeter i rökelser främjar en jämn förbränning – rökelsen ska glöda, inte brinna. Rökelsepapper kan doppas i salpeterlösning (recept nedan). 5-10 % kalisalpeter ingår också i s.k. rökelsekol, avsedd att antändas så att den börjar glöda varefter rökelsepulver eller harts läggs på bricketten. 1 del sådan rökelsekol kan smulas ihop med 20 delar övriga ingredienser till rökelsepulver eller fast rökelse.
• För luftvägarna: Kramplösande effekt på luftvägarna.
• Luktsalt: Salpeter har använts i luktsalt.

Hudvård
Används i hudvårdsprodukter med funktionen att vara lugnande.

Hårvård
I en svensk läkebok från ca 1500 försäkras att håret blir fagert om det tvättas med vatten med salpeter i. Så sällan som hår tvättades på den tiden gjorde nog vilket vatten som helst underverk.

Massage
För sin febernedsättande effekt har salpeter – i Sverige kalisalpeter – tagits inte bara invärtes utan även baddats på utvärtes: “Smörjs man med det innan febern kommer, då duger det väl och drager mycken svett ut”, sägs i samma läkebok.

Tandvård
Används i munvårdsprodukter.

Mat och dryck
80 % av det nitrat vi får i oss (runt 3,7 mg per dag) kommer från frukt och grönsaker. Har man borrad brunn får man i sig det mesta genom dricksvattnet.
1) Kalisalpeter (kaliumnitrat, vanlig salpeter): E 252 Kaliumnitrat
2) Natronsalpeter (natriumnitrat, Chilesalpeter): E 251 Natriumnitrat
Båda får användas som konserveringsmedel i saltade köttvaror (upp till 300 mg per kilo). I kött har salpeter använts sedan åtminstone 1500-talet. Tillväxten av bakterier (t. ex. botulinbakterier) hejdas och köttet blir fastare och rödare när nitrat bryts ner till nitrit (E 249). Nitrat tillsätts också i ostlöpe för att hindra tillväxt av bakterier som gör för stora hål i osten – ett problem med mjölk från kor som inte betar utan lever på ensilage.

Invärtes bruk

1) Kalisalpeter (kaliumnitrat, vanlig salpeter)
2) Natronsalpeter (natriumnitrat, Chilesalpeter)
Båda användes medicinskt fram till ungefär sekelskiftet 1900, bland annat som febernedsättande och urindrivande medel. I Norden har det framför allt handlat om kalisalpetern.

Giftighet
EU:s livsmedelskommitté har satt ADI (högsta rekomenderade dagsdos) vid 5 mg per kilo kroppsvikt.
• Akut: Kan framkalla magont och kräkning. Stora doser kan döda. (En annan akut fara är eldfaran. En tändsticka satt till salpeter och socker ger inte glimrande glöd utan rena svetslågan.)
• På längre sikt: Nitratet förgiftar genom att skada de röda blodkropparnas syreupptagningsförmåga. Särskilt barn under sex månader är känsliga. Cancerframkallande i en del djurförsök, i andra inte. I de låga doser som förekommer naturligt eller tillsatt i livsmedel är antagligen största risken med nitrater att de bildar nitrosaminer som visat sig vara cancerframkallande.

Miljö
1) Kalisalpeter (kaliumnitrat, vanlig salpeter)
2) Natronsalpeter (natriumnitrat, Chilesalpeter)
3) Kalksalpeter (kalciumnitrat, Norgesalpeter)
Alla kan tas upp i höga halter av växter och används som kvävehaltigt konstgödsel, mest kalksalpeter, minst kalisalpeter. I områden med intensivt jordbruk kan halterna i grundvattnet bli höga. I övergödda trakter händer det att folk förgiftas genom dricksvatten ur borrade brunnar. Har förgiftat och dödat boskap när de slickat i sig det för den salta smaken.

Recept

Recept I (salpeterlösning)
• Kaliumnitrat (kalisalpeter) – 20 viktdelar
• Destillerat vatten – 80 viktdelar
Kalumnitratet löses under uppvärmning i vattnet, och med den filtrerade, ännu varma lösningen indränkes vitt flitrerpapper (omkring 35 delar) vilket sedan upphänges på trådar att torka i luften.
(Källa: Svenska farmakopén 1901)

Recept II (salpeterlösning)

• Salpeter – 1 del
• Vatten – 10 delar
Rökelsepapper får dra en halvtimme i lösningen och därefter torka. Vid antändning kommer papperet att glöda istället för att brinna. Torkade växtdelar kan behandlas på samma sätt innan de blandas med annat till rökelsepulver eller fast rökelse. Lösningen blir ganska svag; jfr. farmakopéns mättade lösning ovan. Upp till hälften av salpetern kan ersättas med socker och lösningen används på samma sätt som salpeterlösning. Sätt inte eld på själva pulverblandningen – det blir en våldsam låga.
(Källa: Webmaster Shenet 2007)