Synonymer
Alkalisalter, estrar, tvålar, fettsyretvålar
Engelska namn
Salts, esters, soaps
Tradition
Salt betydde från början koksalt men blev snart benämning på ämnen som sågs som besläktade med detta. Alkemisterns salter var fasta och obrännbara ämnen i allmänhet. På 1770-talet definierades salter som ämnen bildade av en syra och en bas; de neutraliserar varandra till salter. Idag säger man att salter är ämnen som även i fast tillstånd är uppbyggda av joner.
Framställning
Syror kan reagera med mycket till mycket, till exempel:
• Syror + alkalier bildar salterna tvålar, som tvål och såpa. Många fler finns och alla löddrar inte.
• Syror + alkoholer bildar syrornas aromatiska estrar.
• Fettsyror + alkoholer bildar fettsyrestrar. Förestring med glycerin ger fetter och oljor, med fettalkoholer vaxer.
• Syror + aminer bildar alkaloider.
• Syror + oxider eller metaller bildar metallsalter som blyvitt.
• Lösliga syror + en eller två lösliga salter bildar dubbelsalter som alun.
Beskrivning
Salter i naturen är fasta, kristallierade ämnen. Tvålar och estrar av fettsyror kan variera från vaxiga och fettlika till mjukt krämiga.
Löslighet
• De flesta salter är olösliga i vatten.
• En del, t. ex. tvättande tvålar och basiska salter i naturen, är vattenlösliga.
• Fettsyreestrar (fetter, oljor, vaxer) är fettlösliga.
pH och inkompatibiliteter
• Neutrala: t. ex. alkalisalter av starka syror som saltsyra och svavelsyra.
• Alkaliska: t. ex. alkalisalter av svaga syror som fettsyror, kolsyra och fosforsyra.
• Sura: t. ex. ammoniumsalter med sur, salt, söt eller bitter smak.
Innehåll
Salterna ges namn efter ämnena som bildat dem.
• Syran framgår av andra ledet. Salter av citronsyra kallas citrater, av stearinsyra stearater, av bensoesyra bensoater o.s.v. I äldre vardagsnamn på salter sätts syran först: bensoesyrat natrium = natriumbensoat etc. Fettsyreestrar (fetter, oljor, vaxer, tvålar) består sällan av en enda fettsyra utan den som dominerar får ge namn åt saltet. Natriumcocoat är tvål av kokosfett, som innehåller flera fettsyror. Natriumstearat domineras av stearinsyra, natriumpalmitat av palmitinsyra, men stearater innehåller ofta lite palmitinsyra och palmitater ofta lite stearinsyra.
• Syror med alkalier ger alkalisalter. De vanligaste är natriumsalter (som fettsyror + natriumhydroxid = natriumtvålen “vanlig tvål“) och kaliumsalter (som fettsyror + kaliumhydroxid = kaliumtvålen “vanlig såpa“).
• Syror med alkoholer ger estrar. Hit hör aromatiska estrar (syror + doftande alkoholer). Otaliga feta ämnen bildas av fettsyror, t. ex. fetter och oljor (fettsyror + alkoholen glycerin), vaxer (fettsyror + fettalkoholer) och andra feta ämnen som kan användas som emulgeringsmedel (fettsyror + andra alkoholer), t. ex. stearinsyra + propylenglykol = propylenglykolstearat.
• Syror med metaller och mineraler ger andra salter. Själva metallerna och mineralerna finns nästan aldrig rena i naturen. I stället förekommer de med syror i form av salter. Särskilt vanliga i naturen är salter av natrium (t. ex. kolsyra + natrium = natriumkarbonat) och kalcium (kolsyra + kalcium = kalciumkarbonat).
Varianter
Nedan bara några exempel. Med salter kan avses alla slags salter som estrar, fettsyretvålar etc.
Acetater
Ättiksyrans “ättiksyrade” salter.
Alginater
Alginsyrans “alginsyrade” salter.
Askorbater
Askorbinsyrans “askorbinsyrade” salter.
Bensoater
Bensoesyrans “bensoesyrade” salter, som natriumbensoat.
Borater
Borsyrans “borsyrade” salter, som boratet borax.
Butyrater
Smörsyrans “smörsyrade” salter.
Cinnamater
Kanelsyrans “kanelsyrade” salter.
Citrater
Citronsyrans “citronsyrade” salter.
Fenolater
Fenols “fenolsyrade” salter.
Fosfater
Fosforsyrans “fosforsyrade” salter.
Glukonater
Glukonsyrans “glukonsyrade” salter.
Karbonater
Kolsyrans “kolsyrade” salter, som kaliumkarbonat (pottaska), natriumkarbonat (soda), kalciumkarbonat (kalk).
Klorider
Saltsyrans “saltsyrade” salter, som natriumklorid (vanligt salt).
Laktater
Mjölksyrans “mjölksyrade” salter.
Laurater
Laurinsyrans “laurinsyrade” salter.
Myristater
Myristinsyrans “myristinsyrade” salter, som estern isopropylmyristat.
Nitrater
Salpetersyrans “salpetersyrade” salter, som natriumnitrat, kalciumnitrat.
Oleater
Oljesyrans “oljesyrade” salter.
Palmitater
Palmitinsyrans “palmitinsyrade” salter.
Propionater
Propionsyrans “propionsyrade” salter.
Salicylater
Salicylsyrans “salicylsyrade” salter.
Silikater
Kiselsyrans “kiselsyrade” salter.
Sorbater
Sorbinsyrans “sorbinsyrade” salter.
Stearater
Stearinsyranas “stearinsyrade” salter, som kalciumstearat, magnesiumstearat, natriumstearat.
Sulfater
Svavelsyrans “svavelsyrade” salter.
Tartrater
Vinsyrans “vinsyrade” salter.
Valerianater
Valeriansyrans “valeriansyrade” salter.
Hållbarhet
Kan vanligen förvaras (torrt) obegränsad tid. Vattenlösningar är inte alltid stabila. De doftande ämnena, som flytkiga estrar, är ofta obeständiga. Fettsyrorna i fettestrar och tvålar kan härskna.
Hudvård
Bad
Flera naturliga vattenlösliga salter används som badsalt.
Fast tvål
Förtvålning inträffar när alkalier tillsätts fett: Fettets fettsyror och glycerin separerar varefter fettsyrorna förenas med alkalierna till salter (tvålar).
• Äkta tvålar: Till äkta tvålar räknas alla vattenlösliga tvålar med tvättverkan. Alla är anjonaktiva tensider och kan också användas som emulgeringsmedel. Många av de tidiga emulsionskrämerna var i själva verket sådana tvålar, t. ex. stearatkrämerna.
• Fettsyretvålar är alkaliska salter, det vi till vardags menar med tvål och såpa (“egentliga tvålar”). Natriumsalter (natriumtvålar, natronsalter, natrontvålar) förtvålade av fettsyror + natriumhydroxid är vanligen fasta, kaliumsalter (kaliumtvålar, kalisalter, kalitvålar) förtvålade av fettsyror + kaliumhydroxid vanligen mjuka. Se Natriumtvålar och Kaliumtvålar under tvåltyper.
• Hartstvålar är alkaliska salter förtvålade av hartssyror + alkalier. De löddrar bra men rengör inte lika bra som fettsyretvålar. Hartsen kolofonium kan t. ex. förtvålas och användas i tvål och såpa.
• Andra tvålar: Många icke vattenlösliga kalisalter och tungmetallsalter utan tvättverkan räknas till tvålarna, som magnesiumtvålar (magnesiumstearat), kalciumtvålar (kalciumstearat) och zinktvålar (zinkstearat, i puder och salvor).
Hudreaktion
Vanligen lokalt lugnande i låga doser, hudirriterande i höga.
Mat och dryck
Massor av olika sorters salter används i livsmedelstillverkning, inklusive som konserveringsmedel och emulgeringsmedel.
Giftighet
De flesta salter är ätbara bara i små mängder. Även när beståndsdelaran är ogiftiga blir salterna snabbt skadliga eftersom de är så koncentrerade föreningar av ämnena.
• Nätpublikationer: Projekt Runeberg: Cleve (1883): Kemiskt handlexikon (2008 07 07).