Älgört

Synonymer
Älgört,
älggräs, ölört, ölgräs,
mjödört, miodyrt, miödyrt, myodyrt, myödhyrth,
vinblom, karsöta, kassöta, karört, karsöta,
byttgräs, luktgräs, bigräs, korosor, manngräs,
kärrört, aleskogsgräs, rönngräs,
majblomster, majgräs,  johannisört, persmässgräs,
läkblad, brake, brakebuske, allmycke, spirea,
karsört. kars ört, karsyrt

Botaniska
namn
Filipendula
ulmaria L. = Spiraea ulmaria

Engelska
namn
Meadowsweet,
ulmaria, filipendula

Andra namn
Romanska
språk
Regina pratensis
(latin), spirée ulmaire, reine-des-prés
(franska)
Nordiska språk
Almindelig mjødurt
(danska), mjødurt, mjoyrgras, mjort (norska), angerva,
mjadurt (isländska), mesiangervo (finska)

Andra språk

Grosses
Mädesüss, Echtes Mädelsüss, Spierstaude
(tyska)

Besläktade
Släktet
Filipendula omfattar 10 arter, alla hemmahörande
på norra halvklotet. I Sverige finns förutom
älgört:
• Brudbröd, galtört, svensk ingefära
(Filipendula vulgaris = Spirea filipendula), eng. filipendula,
dropworth: Lägre (30-50 cm) och med rund stjälk.
Bladen är färre och mörkgröna på
båda sidor. Blommorna (maj-juli) med sex kronblad
liknar älgörtens men är större, i
knoppstadiet rödaktiga, sedan gulvita, men blomställningen
är inte lika yvig. Växtmiljön är också
en helt annan – brudbröd är den enda Filipendulan
som trivs på torr och solig mark, t. ex. på
klippor och banvallar.

Ej besläktade
• Johannesört
(Hypericum perforatum) – älgörten har också
kallats johannisört.

Beskrivning

• Ört: Flerårig, 50-200 cm hög. Upprätt stjälk, grov och kantig och förgrenad
upptill. Varma sommardagar känner man lukten av örten långt innan man ser den – en söt och tung honungsdoft som kan vara närmast bedövande.
• Rot: Krypande, förvedad
rotstock.
• Blad: Bladen sitter på stjälk och grenar motsatt vararndra i par på röda eller rödtonade skaft. Varje blad har 5-11 småblad som är tandade eller lätt flikiga,
mörkgröna på översidan, vitludna
på undersidan. Trädgårdssorter kan ha
gula eller gulfläckiga blad. Även bladen luktar men inte som blomman.
• Blomma (juli-augusti): I de rikt förgrenade
topparna sitter stora kvastar av små gulvita honungsdoftande blommor med 5-6 kronblad, inte olika fläderblommor.

• Frukt: Frukterna är 3-4 mm långa spiralvridna nötter
som sitter 5-6 tillsammans, var och en innehållande
ett frö. Frukterna innehåller mycket luft och flyter
därför i vatten.

Odling och skörd

Skörd
• Blomma (juli-augusti): Blommor, inte alltför utslagna, insamlas vid torrt väder. Buntas ihop i knippen, hängs på trok på luftigt ställe, inte i direkt sol. Efter några dagar kan blommorna repas av.
• Blad insamlas och torkas som blommorna.
Växtförhållanden
Frosthärdig. Kan bilda stora bestånd i
sol till halvskugga på fuktig mark – diken,
bäckkanter, sjöstränder, sumpiga lövskogsbryn. Äpplemjöldagg kan ge problem.

• Förökas från frö eller genom
delning vår eller höst. Sprider sig lätt själv på fuktig mark.
Älgört som biväxt
Blommorna
älskas av humlor och bin. Trots sin honungslika doft ger de
ingen nektar, däremot pollen.
Förr gned man in bikuporna med älggräs
för att få dem att trivas; idag säger
biodlare att man kan hålla undan bina och göra dem mindre sticklystna genom att gnida in händerna med älggräs.
Utbredning
Älgört finns i större delen
av Europa och norra Asien, t. ex i Sibirien.
• Norden: Allmän i hela Norden, klarar sig långt
norrut. Har ökat under 1900-talets senare hälft.

Växtdroger och beredningar
• Blommande ört (Spireae
herba)
• Rot
• Älgörtsessens (eterisk olja)

• Salicylsyra (isolerat ämne)

Historia

Älgört (Filipendula ulmaria) Bilder ur Nordens flora (1917-1926)

Namnet
• Filipendula av
latin filum = tråd, och pendere = hänga, syftande
på de många trådar som håller
ihop rotens knölar.

• Det äldre Spiraea kommer
av grekiska speira = något sammanrullat, spiral. Theofrastos på 300-talet f. Kr. skriver om busken speiraia med spiralvridna
fröklumpar. Av detta blev
latin spiraea = spireabuske. Sedan man hittat salicylsyra
(“spireasyra”) i örten fick den ge namn åt ett av 1900-talets mest framgångsrika
varumärken, Aspirin.
• Ulmaria = almliknande, av latin ulmus = alm,
syftande på att almens och älgörtens blad är lika.
• Namnet älgört finns
i svenskan sedan 1898. Med bladen har man gnidit in ölkar,
därav namn som ölgräs och karsört.
Namnet johannisört (ej
johannesört) kommer
av att bladen ströddes i husen kring midsommar, Johannes
Döparens dag.
Ursprung
Europa och västra Asien.
Tidig användning
Redan Theofrastos på
300-talet f. Kr. berättar om speiraia som
odlades i Grekland för doftens skull; grekerna
använde den gärna vid festligheter och rituella
tillfällen. Den hörde också till kelternas
heliga örter.
Älgörtens nyttor

• Blomma: Torkade blommor tillagade som te har framför allt varit ett febermedel. Utvärtes har de använts t. ex. på
ormbett och frostskador, i bad mot engelska sjukan och för sin doft i potpourrier. Intagna som snittblommor slokar de redan efter en kvart.
• Blad: Även de torkade bladen har använts i potpourrier. Färska blad har använts mycket som väldoftande golvströssel, t. ex. i England
på 1500-talet då Elizabeth I var särskilt
förtjust i dem. Linné
berättar om samma bruk i Sverige vid flera tillfällen, t. ex. från Ölandsresan
1741, i svenska floran 1755 eller som här i Flora
Oeconomica 1749:

Element
och kvaliteter
Astrologiskt styrd av Jupiter och därmed
Skytten (elementet eld, rörlig kvalitet) respektive
Fiskarna (elementet vatten, rörlig kvalitet) (Culpeper).