Synonymer
Tretinoin, retinsyra, retinoinsyra,
all-trans-retioninsyra

Engelska
namn

Tretinoin, retin A, vitamin
A acid, retinoic acid, all-trans-retinoic acid, 15-apo-beta-caroten-15-oic
acid

Förväxlingsrisk
• A-vitamin

Tradition
Som aknemedel hade retinsyra
(tretinoin) använts i årtionden när en amerikansk
hudläkare, professor Kligman, i slutet av 1980-talet
upptäckte att det går ner i underhuden,
något som man förut bara sett frätande
syror göra. Kligman – för övrigt motvilligt
betald av de stora kosmetikajättarna och en enveten
kritiker av deras hype – tog patent på en modifierad
variant, ansökte hos FDA (US Food and Drug Administration)
om att få det registrerat som läkemedel, sålde
tillverkningsrätten till Johnson & Johnson och
skänkte sin vinstprocent till universitetet.
Kosmetikaindustrin blev rasande. Kligman hade svikit dem
genom att bevisa att just det de påstod var sant
– tretinoin fungerar. Därmed blev det förbjudet i kosmetika och istället klassat som receptbelagt läkemedel. De receptfria
krämer som säljs innehåller A-vitamin
– en helt annan sak.
Farmakopéerna
Upptaget i den europeiska farmakopén och också
officinellt i USA.

Framställning


Nyponfröolja har
ett naturligt innehåll av retinsyra på ca
125 ug per 100 gram.
• Syntetiskt görs det ur t ex betakaroten
och ämnen i eteriska oljor eller genom vakuumdestillation
av kokos. A-vitaminsyra
kan också behandlas till A-vitamin
– i laboratorium går det att skyffla runt ämnena
rätt friskt och förvandla det ena till det
andra och tillbaka igen. Detsamma händer när
de appliceras på huden – de olika formerna av
A-vitamin omvandlas i olika hög grad tilll A-vitaminsyra.

Beskrivning
Rent tretinoin är ett gult till ljust orange kristalliniskt
pulver.

Mått
och vikt

1,5 mg (1.500 ug) = 5.000
IE.

Löslighet
• I stort sett olösligt
i vatten.
Något lösligt i
alkohol
.

Varianter
• Lika lite som mjölk
och mjölksyra är
samma sak är A-vitamin och A-vitaminsyra det, men
rynkkrämer innehåller ofta A-vitamin
som antyds vara A-vitaminsyra. A-vitaminsyra hör
till A-vitaminerna, men A-vitamin är därmed
inte A-vitaminsyra.

• Isotretinoin: Liksom tretinoin ett derivat av A-vitamin.
Effektivt på akne men ger mycket rodnad och fjällning
och därtill fosterskador.

Hållbarhet
Mycket känsligt för ljus, värme och luft,
särskilt i lösning. Bör förvaras vid
under 25°.

Inköp We don’t sell, we tell!
Krämer och geléer
med A-vitaminsyra är receptbelagda i EU och USA.
Prisskillnaderna är avsevärda.

Ett märke i Sverige kostar runt 75
kr per 30 gram, ett annat ett par hundralappar per 20
gram.

Hudvård

Hudläkemedel

Tretinoin används i receptbelagda krämer mot
akne, solskador och ojämn pigmentering. Det är ett av få
medel där effekt mot rynkor verkligen belagts.
Det går ner i underhuden
och stimulerar där cellomsättningen och produktionen
av kollagen och ökar mängden blodkärl,
med resultat att smårynkor försvinner och
pigmenteringen blir jämnare – slätare och
friskare utseende. Effekten kommer gradvis under 3-6
månader; därefter räcker det att underhålla
med krämen 1-3 gånger i veckan.
• Hudkrämer: 0,01-0,1 %.
• Receptbelagda krämer i Sverige: 0,05 %
• Receptbelagt gelé i Sverige: 0,025 %.

Hudtyp
Rekommenderas inte för mörk hy, som lätt
blir fult flammig av peeling och skrubbning.

Hudreaktion

I början kan
behandling med A-vitaminsyra svida och få huden
att rodna och fjälla, ungefär som vid en lätt
solsveda, särskilt i solsken (också när
det används som nattkräm). Bäst är
att göra uppehåll sommartid. Det ska inte användas
på skadad hud.

Om huden blir uttorkad kan man byta från gelé (med alkohol) till kräm (utan).

Invärtes
bruk

Tretinoin kan användas
också invärtes mot akne men är framför
allt ett medel för behandling mot leukemi.

Giftighet
Invärtes kan tretinoin
ge en rad överdoseringssymptom kallat retinoidsyndrom:
feber, frossa, andfåddhet, akut andnöd, huvudvärk,
yrsel, svettning, darrning, illamående, död.

Lagstiftning
• Tretinoin
(retinoinsyra och dess salter) räknas som läkemedel och får inte ingå i kosmetika (nr 375 på EU:s
förbudslista
).

Litteratur:
Se t ex Antczak och Antczak (2001), Ljung (2002), Lodén
(2002), Lodén (2008), McKnight (1989), Mindell (1989), Ostrov (2001).
Nätpublikationer: European Commission: CosIng: Cosmetic ingredients and substances (2008 06 15).